Den i särklass största vinnaren i årets ansökningsomgång från
Vetenskapsrådet är nanoforskaren Per Delsing från Chalmers. Av de fler
än 500 forskare som har fått pengar får han mest – 8,5 miljoner kronor
– för att bygga en kvantdator.
Elektroner räknas
Per Delsing och kollegorna Jonas Bylander och Tim Duty har
utvecklat världens första äkta elektronräknare. Deras
en-elektrontransistor räknar elektroner som passerar i en krets, en och
en. Det arbetet publicerades i ansedda forskningstidskriften Nature
tidigare i år och kan i sig leda till en helt ny standard för att mäta
ström.
Tidigare har teamet byggt enskilda kvantbitar. Och den lilla
transistorn kan alltså läsa ut laddningen ur en kvantbit.
–
Nästa steg är att koppla ihop dem så att de kan göra något, säger Per
Delsing, professor i experimentell fysik vid Chalmers tekniska högskola
i Göteborg till Vetenskapsrådets tidning Tentakel.
Kvantbitarna
består av små öar av aluminium. Varje sådan supraledande nanokrets är
en halv mikrometer lång och en tiondels mikrometer tjock.
Forskargruppen
lägger på en extra laddning i form av en dubbelelektron, ett så kallat
Cooper-par, för att representera ettor och nollor. Poängen med
kvantbitar är nämligen att de, konstigt nog, kan representera både
ettor och nollor samtidigt. Det är först vid mätningen som det avgörs
om kvantbiten är en etta eller nolla.
Med omkring
hälften av VR-pengarna ska Delsing försöka koppla ihop fyra öar med
supraledande broar av niob eller aluminium. Resten ska gå till att
skapa ultrakänsliga laddningsdetektorer för att läsa av kvantbitarna.
– Om man sen kan bygga en kvantdator står skrivet i stjärnorna, men någon måste ju försöka, säger Delsing till Tentakel.
Kvantdatorer
blir extremt snabba och skulle kunna göra beräkningar som är i praktiken omöjliga
på dagens datorer, som algoritmer för databassökningar och uppdelning
av primtal för kryptering.