I Lund ska Samuelsson och hans forskargrupp bygga upp ett centrum för nanoteknologi, där ett viktigt fokus blir självorganiserande system av nanotrådar. Dessa kan användas för uppbyggnad av halvledare och inom biomedicin. Enligt SSF är detta ett av de mest lovande områdena inom halvledartekniken just nu.
Samuelssons grupp var först i världen med att visa fungerande atomära heterostrukturer i nanotrådar, något som banar vägen för framtida nanokomponenter för höghastighetselektronik och fotonik. Gruppen leder också det europeiska nanotrådsprojektet Node.
Ett annat fokus gäller sensorer för biomedicin. Här tror forskarna att man inom tre år ska kunna ta fram prototyper för kontakter som kan fånga upp nervsignaler. Ett startupföretag, QuNano, har bildats för detta ändamål.
Anslaget på 37 miljoner kronor till organisk bioelektronik ska gå till uppbyggnaden av ett forskningscentrum vid Karolinska Institutet. Det ska ledas av Agneta Richter-Dahlfors vid KI, med formellt lyda under Linköpings universitet där Magnus Berggren är verksam. Även Acreo är med i uppbyggnaden.
- Vi skapar en arena för sann tvärvetenskap och en utmärkt grogrund för nya företag eftersom de båda forskningsområdena elektronik och biologi bara precis börjat närma sig varandra, säger Berggren i ett pressmeddelande.
Ett konkret mål är att ta fram material som efterliknar cellens funktioner och som ska kunna opereras in i mänsklig vävnad. Ett annat mål är att fostra en ny generation forskare som förenar kompetens inom bioelektronik, molekylärbiologi och andra relaterade områden.
I SSFs satsningar ingår även ett centrum för trådlös kommunikation i Lund, lett av John B Andersson, ett centrum för inbyggda system vid Mälardalens högskola i Västerås, lett av Hans Hansson, samt ett antennteknikcentrum vid Chalmers i Göteborg, lett av Mats Viberg. Totalt får dessa fem centrum närmare 200 miljoner kronor. Anslagen ska räcka i fem år.