About / Advertise
Bättre miljö har angetts som det främsta skälet att införa trängselskatterna i Stockholm. Men de transpondrar som Vägverket lånat ut till bilister som väljer att betala skatten via autogiro uppfyller inte EU:s miljödirektiv RoHS, Reduction of Hazardous Substances. Inte heller är de märkta med WEEE-direktivets symbol, den överkorsade soptunnan.
| Fakta: Transpondrarna till Stockholmsförsöket lånas ut från Vägverket. De är levererade av IBM som i sin tur köpt dem från norska Qfree. De monteras åt Qfree av flera kontraktstillverkare, bland dem norska Kitron och amerikanska Benchmark Electronics. Enligt Qfrees vd Geir Kjesbu är transpondrarna konstruerade med strömsnålhet och lågt pris som viktigaste mål. De innehåller bland annat en radio, en asic och ett batteri. Radion, som kommunicerar på 5,8 GHz, har en sändare som är helt passiv förutom under den knappa tiondels sekund då bilen passerar avläsningsstationen. Det gör att strömförbrukningen för hela transpondern stannar mellan 4 och 5 μA förutom under avläsningstiden då den går upp till 2 mA. Det ingående 3V-batteriet klarar därmed att driva transpondern i fem år. |
RoHS-direktivet börjar visserligen inte gälla förrän 1 juli, och till dess lovar leverantören, det norska elektronikföretaget Qfree, att blyfria versioner ska finnas för leverans.
- Det är en ganska liten omkonstruktion och de kontraktstillverkare vi använder är väl förberedda, säger Qfrees vd Geir Kjesbu.
Att WEEE-direktivets symbol saknas kan tyckas konstigare eftersom Naturvårdsverket bedömer att systemet omfattas av WEEE, det direktiv om återvinning av elektronikprodukter som började gälla inom EU den 13 augusti i fjol.
- Vi bedömer att vägtullssystemet är ett telekomsystem, och som sådant omfattas det av WEEE. Transpondern är en del av systemet, säger Martin Påhlsson på Naturvårdsverket.
Ändå anser han inte att Vägverket bryter mot direktivet.
- Man kan inte begära att varje transponder ska märkas. Det finns inga krav på att varje komponent i ett system ska vara märkt så länge hela systemet är märkt, säger han och drar parallellen med smarta, chipsförsedda bankkort som inte heller behöver märkas med den överkorsade soptunnan, eftersom de ingår i ett större system.
Försöket med trängselskatt ska pågå till 31 juli, därefter ska en folkomröstning hållas som blir rådgivande huruvida skatten ska permanentas. Om försöket ska avvecklas kommer Vägverket att samla in transpondrarna, för vidare återleverans till IBM och Qfree, som ansvarar för återvinningen av elektroniken. Bilägarna kan lämna in dem på 7-Eleven och Pressbyrån, alltså samma ställen där biltullarna kan betalas. De bilägare som inte lämnar in sin lånade transponder kan debiteras 250 kronor.
- Vi har inte diskuterat färdigt i vilken omfattning vi tänker kräva in transpondrarna. Än så länge används de ju i stor utsträckning, säger Magnus Bengtsson på Vägverket.
Han vill inte uttala sig om verket borde ha gått i bräschen för miljötänkandet och kräva blyfri elektronik redan innan direktivet börjar gälla.
- Men vi borde säkert ha märkt transpondrarna med den överkorsade soptunnan, konstaterar han.
På IBM säger projektledaren Johan Westman att man utreder WEEE-frågan. IBM har heller ingen kommentar till den mer politiska frågan huruvida tekniken i försöket borde vara mer miljöanpassad än lagens bokstav kräver.
