Att Philips, Freescale och andra stora halvledarbolag nu håller på att köpas upp av riskkapitalbolag med Kohlberg Kravis Roberts som främsta namn beror enligt Jean-Philippe Dauvin på att kapitalbolagen har förstått mer än de vanliga aktieköparna.

– Halvledarbolagen är undervärderade på börsen. Sedan något år tillbaka har branschens tillväxttakt ökat från några enstaka procent till cirka 8 procent om året. Men det syns inte på börskurserna, säger han.

Jean-Philippe Dauvin är inte vem som helst – som extrovert chefsekonom på ST Microelectronics har han i många år levererat analyser om trender inom halvledarbranschen. Ibland har de gått på tvärs med den allmänt accepterade sanningen, men sett i backspegeln har han haft mer rätt än de flesta andra analytiker.

Numera uttalar han sig inte så ofta för pressen, men Elektroniktidningen fick en pratstund med honom då han besökte Stockholm häromdagen.

Jean-Philippe Dauvin menar att fram till IT-bubblans år 2000 levde halvledarbranschen på att förse den industrialiserade delen av världen med elektronikprodukter. Länge var tillväxten då stadig, kring 12 procent i genomsnitt per år. Men under åren efter IT-kraschen har tillgången varit mättad i I-länderna.

– Nu är det ett helt nytt läge. Den industrialiserade världen uppdaterar sina produkter på bred front samtidigt som u-länderna har börjat köpa elektronikprodukter i stora volymer. Man kan säga att halvledarindustrin gått från en enda hackande till två fullt fungerande cylindrar, säger Dauvin.

– Jag tror på en stadig tillväxt mellan 7 och 10 procent i halvledarbranschen de närmaste fem åren säger han.

Motorn för tillväxten är mobiltelefonerna. I-länderna köper telefoner med nya tillämpningar, medan det i u-länderna tillkommer miljontals nya kunder varje år. Dessa två marknader är snart i samma storleksordning. Jean-Philippe Dauvin tar Indien som ett intressant exempel.

– I februari i år fanns där 84 miljoner mobilabonnenter. År 2010 tror vi där finns 280 miljoner abonnenter. Och då är ändå bara en fjärdedel av befolkningen ansluten, säger han.

I år säljs omkring 950 miljoner mobiler, spår han. I u-länderna dominerar billiga modeller med ett halvledarinnehåll värt cirka 16 dollar. I den rika delen av världen är det samtidigt en god marknad för avancerade mobiler med halvledare värda uppåt 70 dollar.

Tidigare har halvledarbranschens bristande förmåga att bygga ut kapaciteten efter behoven bromsat tillväxten och legat bakom branschens cykliska natur. Det hindret är borta nu, menar han.

– Foundries och teknikutvecklingen har gjort utbyggnaden mycket mer flexibel. Förr, när man var tvungen att bygga en ny fabrik, tog det 12-15 månader att möta en uppgång i efterfrågan. Numera tar det tre månader, tack vare foundries och att man kan uppgradera befintliga fabriker mycket enklare, exempelvis gå från 200 till 300 mm kiselskivor.

Han tror inte att branschens cykler kommer att försvinna helt, men de blir mycket kortare och får mycket mindre amplitud.

– I år drivs tillväxten av ökande volymer, omkring 12-13 procent. Men tack vare prisfall så blir tillväxten mätt i pengar bara 7-8 procent.

– Redan nästa år kommer dock prisfallet att avta och tillväxten blir mer teknikdriven. Priserna stabiliseras, och genomsnittspriset kanske rentav ökar något, spår han.

Bredare genomslag för mobiler med Bluetooth, bättre inbyggda kameror med fler pixlar och zoomfunktion och blixt, samt musik av högre kvalitet driver på utvecklingen. Därtill kommer tv- och videosidan, med inspelningsbara dvd-anläggningar med dubbla hårddiskar, plus all ny bilelektronik.

– Antikollisionsradar och andra säkerhetsfunktioner, plus navigationshjälpmedel går från exklusiva tillbehör till att bli standardutrustning. Därtill kommer ny elektronik för bättre bränsleekonomi, säger han.

Ska halvledarbolagen kunna dra nytta av denna tillväxt krävs dock rejäla förändringar i branschens struktur. Och här kan riskkapitalisterna vara katalysatorn som genomför de nödvändiga konsolideringarna. Det gäller att gå från att producera chips till att erbjuda tjänster som förbättrar människors liv.

– Branschens kreativitet har varit usel här, dundrar han och får plötsligt eld i blicken.

– Ta bara alla dokument vi samlar på oss. Det räcker med en terabyte för att rymma alla dokument i en människas liv – från bilder på barnen till inkomstdeklarationer. Snart är en terabyte väldigt billigt. Tänk dig en bank som tar hand om allt detta, som ser till att alla dokument lagras på ett lättillgängligt sätt.

– Eller ta däcktillverkarna. De gnäller idag över att konkurrensen hårdnar och att marginalerna minskar. Men om de slutade se däcket som en bit gummi och istället såg det som gränssnittet mellan förare och väg så finns enorma möjligheter. Bygg in elektronik som ökar säkerheten för föraren och kommunicerar på alla upptänkliga vis! Sälj säkerhet istället för däck!

Denna typ av kreativitet saknar halvledarbranschen idag, menar Dauvin. Men riskkapitalisterna kan pressa fram de strukturförändringar som krävs.

– Halvledarbranschen är fortfarande ung, och många företag drivs fortfarande av samma människor som startade dem för 10, 20 eller 40 år sedan. Det behövs nya, osentimentala företagsledare.

Han ser en framtid där fler halvledartillverkare samarbetar betydligt mer än idag. De allianser vi hittills sett är inte tillräckligt djupgående, menar han. I stället behövs hela ekosystem, eller galaxer, för olika tillämpningar.

– Man kan tänka sig till exempel ST, Intel, Nokia och ASML i en galax för mobiltelefoni. Med gemensamma fabriker, mycket gemensam forskning och till och med gemensam marknadsföring. Samtidigt som vi konkurrerar på andra områden.

– Och sådana galaxer kan bara skapas när riskkapitalbolagen äger 5 procent här, 10 procent där och i vissa fall hela bolag. Först då finns det nödvändiga övergripande incitamentet, konstaterar Jean-Philippe Dauvin.

Som vision är det onekligen intressant. Och just visioner är vad halvledarindustrin saknat de senaste åren, menar han.

– Den enda gemensamma visionen som funnits är att ”vi måste växa i Kina”. Men det håller inte – vi måste få fram en vision om hur vi ska kunna fortsätta växa i Europa och USA också.