About / Advertise
Sverige behöver en kraftfull resursförstärkning inom elektronikområdet, menar Vinnova. I en rapport i våras föreslog verket 400 miljoner kronor om året. Men om myndigheten ska få gehör för sina förslag hos den nya regeringen måste industrin hjälpa till att driva processen.
– Elektronikstrategin är mycket viktig för svensk del. Det är den eftersom den berör så många branscher och vi ser att många länder satsar extra nu. Om vi inte satsar kommer vi att halka efter, säger Jonas Wallberg, enhetschef för IKT på Vinnova. Han jämför med Finland som i dagarna gått ut med en kraftfull satsning inom inbyggda system. Finland kommer att satsar 70 miljoner euro under sju år inom EU:s stora program Artemis för inbyggda system. Det innebär att landet lägger närmare 100 miljoner per år på ett enda forskningsområde.
Under våren arbetade Vinnova fram en strategi för den svenska elektronikindustrin. I det arbetet framkom att elektroniken är mycket viktigare för Sverige än vad regering och allmänhet tidigare insett. I strategirapporten som Vinnova lämnade in till näringsdepartementet den 15 maj går det att läsa att Sverige behöver ett nytt forskningsprogram inom elektronikområdet på 400 miljoner kronor per år.
Men där tog det stopp i processen. Vinnova anser fortfarande att elektronikområdet är extremt viktigt, men en ny regering och en därtill följande omorganisation som innebär att myndigheten numera ligger helt under näringsdepartementet gör att tiden rinner iväg.
– Vi måste ha en förnyad dialog med ett departement och även nya ministrar, och vi kommer att redovisa rapporten framöver, säger Jonas Wallberg.
Samtidigt framhåller han att Vinnova inte kan stå ensamt i den drivande processen. Industrin måste också visa sin vilja och driva frågan genom att exempelvis uppvakta lokala politiker eller regeringen. Det är speciellt viktigt nu när landet har en ny regering, menar han.
– Industrins påtryckning är en viktig ingrediens. Det blir lättare för regeringen att prioritera om industrin trycker på. Tyvärr är elektronikbranschen inte känd för att vara den starkaste på att lobba för sin sak. Den har inte heller någon stark branschorganisation, säger Jonas Wallberg.
En stark uppbackning från industrin kan mycket väl göra att Vinnova får gehör för sina förslag. Speciellt som så stor del av industrin är berörd, det gäller exempelvis fordon, it, telekom, process, medicinsk och tillverkning.
– I dagsläget är det väldigt svårt att säga var vi hamnar. Men nu när vi har en ny regering kan der vara lättare att påverka, säger Jonas Wallberg.
Läs även:
Vinnova vill ha 400 miljoner per år till svensk elektronik
Strategin börjar med synliggörande
