Kiselkarbidtransistorer tål högre strömmar och spänningar än kiselkomponenter. De kan därför klara sig utan kylning. Bland de potentiella tillämpningarna finns motorstyrningar, till exempel i hybridbilar.
– Att vi satsar pengarna beror också på att det finns ett starkt intresse från industrin, bland annat från Volvo, Saab och ABB.
Pengarna ska räcka i tre år och parterna ska bidra med lika mycket i motfinansiering. Kiselkarbiden var ett av de områden som pekades ut i den strategiplan för elektronikområdet som Vinnova utarbetade i fjol. Verket har dock inte fått några nya pengar utan anslaget tas av befintliga medel.
Vinnova har tidigare stöttat materialutvecklingen inom kiselkarbidområdet. Verket var pådrivande i processen att få igång tillverkningen av kiselkarbidsubstrat i Norrköping, i det nystartade företaget Norstel.
– Den satsningen delade vi också med Energimyndigheten men den håller på att klinga av nu. Parallellt med det vill vi försöka bygga upp en industri som ligger högre upp i värdekedjan, säger Jonas Wallberg.