- Sverige ligger på topp - här får riskkapitalbolagens i snitt 20,7 procents avkastning om året på investerat kapital, säger han.
- Unga företagare är mycket profesionellare i sina kontakter med riskkapitalbranschen jämfört med för tio år sedan. Det är en markant förbättring. Högskolornas betoning av entreprenörskap och tävlingar som Venture Cup och Innovation Cup har säkert bidragit, liksom de olika inkubatorerna, säger han.
Tom Berggren presenterade idag en analys som föreningen gjort tillsammans med Innovationsbron och Nutek kring riskkapitalbolagens aktiviteter i tidiga skeden. Analysen visar att tillgången på kapital var god under 2006, och att de flesta riskkapitalaktörer tror att det blir lika bra i år.
- Våra medlemmar säger att det finns gott om unga företag att investera i, och att kapitaltillgången också är god, säger Tom Berggren.
Under fjolåret gjordes 763 investeringar totalt i Sverige, en ökning med 14 procent. Störst var ökningen bland mindre företag, som behövde sådd- eller startfinansiering. Medicinsk teknik stod för större delen av investeringarna.
I elektroniksektorn gjordes omkring 25 investeringar, varav 8 inom halvledarteknik, fyra inom automation, fyra inom hårdvara för datorer, tre inom hårdvara för telekom och övriga inom allmän elektronik. Rapportens klassificeringar kan ifrågasättas, men följer en europeisk standard som riskkapitalbolagen använder.
Därtill gjorde riskkapitalbolagen 186 avyttringar i fjol, för totalt 40 miljarder kronor. De hade då ägt sina investeringsobjekt i 5,3 år i genomsnitt, och gjorde en vinst på 2,6 gånger det investerade beloppet.
Samtidigt finns det ett gap - alltjämt är det svårast att få finansiering i det tidigaste skedet.
- Vi har inte ens haft någon riktig kartbild. Vi vet inte hur mycket pengar som finns i systemet och om de används rätt, säger Karin Östberg på Nutek som också deltagit i framtagningen av rapporten.
Rapporten ger några indikationer - bland annat att av offentliga medel går bara ett par hundra miljoner kronor till kommersialisering av forskningsresultat. Tom Berggren tycker den siffran kan jämföras med de cirka 25 miljarder kronor som går till forskning.
- I Finland går ungefär 20 gånger mer till kommersialisering, räknat per capita, kommenterar Tom Berggren.
Riskkapitalbolagen gör inte särskilt mycket här, men det de gör är viktigt för de unga företagen. Och mycket av det privata kapitalet syns inte i statistiken.
- Det absolut vanligaste finansieringssättet för första kapitalet är att låna av släkt och vänner, konstaterar Karin Östberg.
Rapporten kan laddas ned från Nutek , Svenska Riskkapitalföreningen och Innovationsbron (länkar).