Företaget som siktar dithän heter Serstech, och är serieentreprenören Jan Nilssons senaste skötebarn.
Hans senaste satsning heter Serstech, ett Malmöbaserat forskningsbolag som i samarbete med DTU, Danmarks tekniska universitet, utvecklar en spektrumanalysator på ett chips. Tanken är att analysatorn ska sitta i utrustning som ska detektera främmande ämnen, allt från misstänkta sprängämnen på flygplatser via mediciner och droger i utandningsluft eller främmande ämnen i livsmedel till förändringar i miljön.
- Vi kan hitta på fler applikationer på en eftermiddag än vad som ryms i en affärsplan, säger en entusiastisk Jan Nilsson.
Just därför är det inte färdiga tillämpningar som företaget siktar på. Istället vill man ta fram ett chips och tillhörande elektronikplattform, samt hjälpa kunder i deras arbete att applicera tekniken på sina specialområden.
Chipet bygger på två grundstenar - en yta med nanostruktur som kan förstärka de ytterligt svaga ljussignaler som varje molekyl i luften avger då den belyses med laser samt en teknik för att integrera extremt tunna vätskekanaler med tillhörande optik. Trots de avancerade teknikerna kan chipet tillverkas i vanliga halvledarprocesser, vilket håller ner kostnaden. Bolaget räknar med en produktionskostnad på några tior styck vid masstillverkning.
Tekniken kallas Sers, Surface enhanced Raman spectroscopy, och bygger på att alla ämnen avger molekyler till luften. Dessa molekyler avger ett svagt men unikt spektrum när de belyses med laser med given våglängd, den så kallade Ramaneffekten. Tack vare den nanostrukturerade ytan kan denna svaga signal, molekylens "fingeravtryck", förstärkas omkring en miljard gånger. Det tekniska bidraget från Serstech är förmågan att alstra denna förstärkning på nanomaterialytan samt kombinera förstärkningen med en tillförlitlig, noggrann och snabb mätmetod - allt på samma chip.
Serstech har köpt ett patent från DTU och har lämnat in ett antal egna patentansökningar. Tekniken är utvecklad av DTU-professorn Jörg Hübner och ytforskaren Mikael Lindstam, som båda ingår i bolagets ledning. Där finns också Thomas Pileby och Lennart Olson från Obducat samt Åke Forsström som tidigare dragit igång ett antal bolag inom petrokemiområdet.
I ett labb på DTU har bolaget idag en fungerande demonstrator som Jan Nilsson gärna visar upp för investerare och hugade tidiga utvecklare. Till en prototyp värd namnet är det dock ett par steg kvar, det krävs en hel del optimering och därtill ska CCD-kretsen som fångar den förstärkta ljussignalen integreras med chipet och tillhörande elektronik. På sikt behövs också mer mjukvara tas fram - i demonstratorn används Labview men framöver vill bolaget ha något eget.
Att den färdiga produkten utgörs av en komplett handdatorstor spektrometer är bara ett exempel. Den kan lika gärna byggas in större övervakningssystem och exempelvis kombineras med flygplatsernas utrustningar för bagageröntgen. Den skulle i teorin faktiskt också kunna byggas in i en mobiltelefon.
- Miniatyrisering har blivit min hang-up. Jag har en vision om att man ska kunna hänga på den här spektrometern till en mobiltelefon, och kanske på sikt även få den att utföra DNA-analys, säger Jan Nilsson.
För att företaget ska komma upp på banan krävs förstås en del pengar. Serstech har hittills fått in två miljoner kronor från privata investerare i Jan Nilssons nätverk, och har därtill ett förmånligt samarbetsavtal med Danmarks tekniska universitet. I utbyte mot 10 procent av aktierna i bolaget blir labb och produktionsresurser ingen större kostnad under utvecklingstiden.
- Vi räknar med att behöva cirka 20-25 miljoner kronor i en första runda. Hur långt det räcker beror lite på vilka vi lyckas rekrytera - det är inte helt lätt att hitta rätt personer idag, säger Jan Nilsson.
Om allt går väl på kort sikt kan bolaget ha en färdig prototyp framme under hösten. Den blir då stor som en skokartong och styrs via pc, vilket enligt företaget är tillräckligt för att börja marknadsföra tekniken mot initialkunder, främst inom flygsäkerhet och militära specialstyrkor.
För att få fram en färdig produkt i PDA-storlek behövs ytterligare omkring ett år, lite beroende på hur mycket pengar man lyckas få fram. Då ska bland annat luftflödesmekanismerna utvecklas samtidigt som storlek, effektförbrukning och pris ska komma ner till acceptabla nivåer och tillförlitligheten också nå dithän.
Jan Nilsson är givetvis övertygad om att marknaden är i sin linda och kommer att växa snabbt.
- Vi gissar att marknaden kan vara värd 50 miljoner dollar inom fem år, och det är inte omöjligt att den växer till en miljard dollar på sikt, säger han.
Att hans tidigare engagemang i Optillion och Switchcore inte lyckats är något han försökt dra lärdom av.
- Framför allt har jag lärt mig att det är viktigt med uthållighet. I båda fallen fanns marknaden när vi drog igång, men våra finansiärer hade inte den uthållighet som krävdes, säger han.