- Vårt mål är inte att tömma norska butikshyllor utan att sätta miljöskydd och giftförbud på agendan, säger hon.
Det föreslagna förbudet mot galliumarsenid tas sannolikt bort, eftersom Norges motsvarighet till Kemikalieinspektionen inte känt till att arsenik ingick i halvledare förrän under remissrundan.
Förslaget skulle enligt branschexperter göra det omöjligt att producera, importera eller sälja elektronik i Norge.
- Om det blir verklighet skulle en rad elektronikprodukter få försäljningsförbud i Norge, däribland alla platta tv-apparater, persondatorer och mobiltelefoner. Gränshandeln i Sverige skulle ju då anta oanade proportioner, för att inte tala om Internethandeln, säger Synnöve Björke, vd för den norska föreningen Elektronikbransjen till tidningen Aftenposten.
Men miljöskyddsministern Helen Björnöy slår ifrån sig och menar att ett sådant scenario är otänkbart. I de fall miljövänliga alternativ inte finns tillgängliga så får man göra undantag, menar hon.
- Det är viktigt för oss att hejda förbrukningen av farliga mlijögifter. Men vårt mål är inte att tömma norska butikshyllor, säger hon till Aftenposten.
Hennes sakkunnige på norska miljödepartementet, Morten Wasstöl, menar att elektronikbranschen överdramatiserar förbudets betydelse. Den norska motsvarigheten till Kemikalieinspektionen, Statens Forurensningstilsyn, har utrett lagförslagets konsekvenser och undersöker nu hur det kan justeras för att miljömålen ska nås utan alltför stor påverkan på handeln och industrin. Såväl Wasstöl som Björnöy understryker att man kommer att följa myndighetens förslag.
Chefsingenjör Inger Grethe England på Statens Fororensningstilsyn ger en pragmatisk syn på problemet.
- Skulle det visa sig att gränsvärden är för låga, eller att det inte finns några tillräckligt bra alternativ så måste vi givetvis överväga förändringar, säger hon till Aftenposten.
Hon konstaterar också att förbudet mot arsenik, som ju ingår i halvledaren galliumarsenid, kan ha varit överilat. Arsenikens betydelse för elektronik kom som en överraskning för myndigheten.
- Det var först under remissrundan som vi blev på det klara med att arsenik är en viktig del av så kallade halvledare som används i många elektronikprodukter, säger hon till tidningen.
Remissrundan av konsekvensutredningen har gett nära 70 svar, vilket enligt England är överraskande många.
- Det är viktigt att vi nu grundligt går igenom alla svar för att fånga upp eventuella nya problemställningar, säger hon.
När Statens Forurensningstilsyns tilläggsförslag ska finnas framme är inte klart. Men lagförslaget är tänkt att klubbas i Stortinget den 15 december, för att lagen ska träda i kraft vid årsskiftet.