Han hävdar att företaget står inför ett genombrott - chipstillverkare ringer och undrar om prestandasiffrorna de hört talas om verkligen stämmer, potentiella partner ringer och hör sig för om möjligheter och riskkapitalister ringer och undrar om bolaget behöver pengar och om de kan stå till tjänst.
Ännu har dock ingen kund anammat Coresonics teknik fullt ut. Men flera av de tilltänkta kommer allt närmare ett avgörande, enligt Clucas.
- Vi hoppas ha skrivit kontrakt med två kunder i slutet av året, säger han när Elektroniktidningen fick en pratstund med honom och Christer Svensson, Linköpingsprofessorn som grundade bolaget tillsammans med sin kollega Dake Liu.
Kunderna kan köpa Coresonics programmerbara basband i form av syntetiserbar kod och inkorporera denna i sina egna kretskonstruktioner. När det hela väl når kisel står Coresonics basbandsdel för "ett par kvadratmillimeter" på kretsar gjorda i 65 eller 45 nm-teknik.
Exakt hur bra prestanda Coresonics konstruktion har vill han inte avslöja, inte heller hur många grindar den kräver efter syntes. Men jämfört med andra Wimaxlösningar rör det sig om en tiondel av kretsyta och strömförbrukning.
- Det är svårt att få tag på siffror att jämföra med. Och våra siffror är faktiskt så olika alla andras att folk knappt tror på dem, säger han.
Den stora potentialen menar han finns i Asien. Där drivs marknaden av prylar, "gadgets", till skillnad mot USA där datorer är det som driver på och Europa där telekom är den starkaste drivkraften.
- Alla i Asien som gör något med en skärm på är mer eller mindre tvingade att bygga in någon form av radiokommunikation. Ta en HD-kamera, visst vore det fiffigt om den kunde streama HD-video? Eller om en digital stillbildskamera kunde lagra bilderna online automatiskt? Det är ett väldigt speciellt läge där just nu - den som inte gör uppkopplade prylar går snart under.
Han säger att i Asien är det Wimax som gäller. Bakslagen för Wimax i USA på sistone oroar honom inte.
- Det påverkare inte utvecklingen. Ingen inom Wimax ser USA som huvudmarknad.
Han menar att i USA ses Wimax som en kraftfullare form av Wlan, och upplevelsen där är att Wimaxkommunikation ska vara gratis. Så är det inte i Asien, där ses Wimax mer som en alternativ mobilstandard. Dessutom är de asiatiska städerna mer tättbefolkade, vilket gör det enklare att få täckning för Wimax.
Att somliga telekomföretag med Ericsson i spetsen ser Wimax som en historisk parentes och istället satsar allt krut på den kommande standarden LTE är ingenting Rick Clucas bryr sig om.
- Wimax är på väg i dag, det ligger några år före LTE. För oss är det ganska lite extrajobb att få in LTE i vår basbandskonstruktion. Det krävs lite firmware och lite utveckling av MAC:en. Vi ska hitta en partner som gör det, på samma sätt som vi har en partner för Wimax, säger han.
En intressant möjlighet som Coresonic undersöker är möjligheten att göra en mobil-tv-mottagare som följer standarden DVB-T, alltså den teknik som idag används för det markbundna digital-tv-nätet. Mobilindustrin har hittills varit mer koncentrerad på den standardens mobila kusin, DVB-H.
- Är det någon som bryr sig om DVB-H längre? Knappast. DVB-H kräver att man bygger upp en separat infrastruktur och innehållet är långt från gratis. DVB-T finns, fungerar och kostar inget för mottagaren att använda.
Coresonic har en färdig implementation av en DVB-T-mottagare, med 8 kanaler och 30 Mbit/s datatakt. Den visades upp på konferensen ISSCC tidigare i år.
- Det är nästan som Wimax med en antenn, kommenterar Christer Svensson.
- DVB-T börjar ta plats i mobiler. Det finns lite tekniska svårigheter, men de kan man komma runt genom att använda dubbla antenner, säger Clucas.
En av de viktigaste aspekterna hos Coresonics lösning är programmerbarheten, som är en del av originalkonceptet.
- Vår arkitektur är extremt enkel. Vi har varken datacache eller instruktionscache, helt enkelt eftersom de inte behövs, säger Clucas.
- Konstruktionen är till stor del synkron. Alla uppgifter som en radio ska utföra är ju kända. Så hela funktionen är predikterbar, kommenterar Svensson.
Programmerbarheten gör att IP-blocket kan användas för snart sagt varenda radiostandard som finns. Det som krävs är firmware, alltså hårdvarunära programvara, för respektive standard. Idag har Coresonic tagit fram firmware för DVB-T och man jobbar med det för Wimax. För LTE ligger planerna längre fram i tiden.
- Vi har också fått en del bisarra förfrågningar, som till exempel om vi kan implementera Zigbee. Det lät absurt först, men kunderna verkar helt enkelt inte hitta Zigbeekretsar som uppfyller deras krav, i synnerhet när det gäller strömförbrukning, säger Clucas.
Några Zigbee-planer har företaget dock inte. Fokus ligger helt på 4G.
- Vi skulle kunna göra ett 3G-basband som är en fjärdedel så stort som dagens. Men vi är inte intresserade. Folk kommer att använda vår konstruktion för 4G, och om de blir nöjda så kanske de kollar på 3G efter det. På 3G finns redan lösningar som visserligen är sämre än vår, men det bryr sig kunderna inte om. För dem räcker det med att ha något som fungerar. För 4G är det väldigt ont om fungerande lösningar idag, säger Rick Clucas.
Ett basband är dock långt ifrån en komplett mottagare. Det krävs förstås också en radiodel, eller "front-end" som det heter i branschen. Den delen är dock ingenting för Coresonic.
- Vi ger oss inte på den frågan, säger Christer Svensson.
Amerikanska Bitwave presenterade i februari på mässan Mobile World vad det bolaget kallade världens första programmerbara radiodel, en krets som med enbart programvara kan styras till att bli en mottagare för snudd på valfri radiostandard.
- Vi pratar med dem och med en handfull andra nystartade bolag i den nischen, både från USA och Storbritannien. Om vi ska liera oss med någon av dem? Kanske, säger Clucas och ser hemlighetsfull ut.
Christer Svensson konstaterar att rf-branschen är mer processberoende än Coresonics rent digitala kretslösning som kan syntetiseras till vilken CMOS-produktion som helst.
- Eftersom vi enkelt kan integreras i andras funktioner så är det mer logiskt att radiosidan köper våra IP-block för integration hos slutkund än att vi köper av dem, menar han.
Att ta fram egna kretsar är också ett spår som Coresonic avstår från.
- Vid 65 och 45 nm är det inte lönt att lägga basbandet i ett separat chips, då är det bara IP-block som gäller. Och att ta fram ett eget chips är en investering på flera hundra miljoner dollar - det krävs rätt mycket för att övertyga våra investerare att det är en bra idé, säger Clucas.
Han verkar annars ha tumme med riskkapitalbranschen, vilket inte är så konstigt då han tillbringat flera år där innan han började på Coresonic. Det är säkerligen en tillgång, för företaget behöver mer kapital för att utöka personalstyrkan. På Clucas låter det dock som om nytt kapital är det minsta av företagets problem.
- Numera ringer riskkapitalisterna oss - tre stycken har ringt de senaste fem dagarna. Men sådant här tar sin tid, jag räknar med att vi har ett avtal klart tidigast om ett halvår, säger han.