Utöver användargränssnittsfunktioner innehåller Qt-biblioteken bland annat databaser, stöd för XML/HTML, trådhantering, nätverksfunktioner och filhantering. En annan Qt-gratiskomponent är Webkit, som använts för att bygga webbläsare som Apple Safari och Google Chrome.
Ur Nokias synvinkel är logiken med frisläppandet att företaget får ett större ekosystem för tillämpningar till sina plattformar, som Series 60. Dessutom får företaget hjälp att vidareutveckla Qt i sig.
Qt har länge funnits som öppen källkod, men bara för ickekommersiell utveckling. Det anses hålla hög kvalitet. Många kommentatorer är därför entusiastiska.
– Jag har sagt det flera gånger i min blogg, att världen skulle förändras om Qt blev gratis för kommersiell användning, skriver bloggaren Doug Schaefer, Wind River.
– Jag tror det här kommer att öppna folks ögon för Qt, tillägger han.
Enligt Ryan Paul på nätmagasinet Ars Technica har den tidigare dyra licensavgiften avskräckt många utvecklare.
LÄS ÄVEN 29/1 2008: Nokia köper Trolltech |
– Det här kan innebära en rejäl knuff framåt för användningen av Qt och det kan ändra villkoren för korsplattformsutveckling och för kommersiell Linuxprogramvara.
Några av dagens Qt-användare är Xilinx, Freescale, Mentor Graphics, Rohde & Schwarz, Volvo, Saab och Scania. Google Earth och Skype är skrivna i Qt. Och den första Linuxmobilen, Motorola A760, hade ett Qt-gränssnitt.
Qt är den plattform Nokia själv satsar på för utveckling av tillämpningsprogram – företaget har en slogan "Qt everywhere". Nokia använder Qt för telefonoperativsystemet Series 60. För sin surfplatta Maemo använder Nokia dock Hildon som baseras på GTK+.
Den utökade verktygssatsen Qt Extended behåller Nokia för sig själv. Där finns bland annat programkod för Bluetooth, DRM, mobiltelefoni och spel.