Den här gången är det elmotorer som står i fokus.
Genom att effektivisera alla asynkronmotorer med en effekt på 0,75 till 375 kW räknar EU med att spara så mycket som 135 TWh år 2020. Det är lika mycket el som konsumeras i Sverige under ett år.
Den föreslagna EU-förordningen ska nu granskas av rådet och parlamentet innan den kan antas. När den antas gäller den direkt i Sverige och övriga EU-länder. De första kraven träder i kraft i juni 2011.
Tidigare har EU:s kommitté för ekodesign förslagit liknande åtgärder vad gäller maximal tillåten standby-förbrukning för kontors- och hemelektronik liksom för enkla digitalboxar, väg- och kontorsbelysning, externa nätaggregat och glödlampor.
De två förstnämnda har också antagits av EU-kommissionen. Vidare pågår arbete med att ta fram specifikationer även för tv-apparater, cirkulationspumpar, diskmaskiner och tvättmaskiner.
Den typ av elmotor som omfattas av de föreslagna kraven är asynkronmotorn som är den vanligast förekommande motortypen. Den står för 90 procent av elanvändningen för alla elmotorer i det aktuella effektområdet 0,75-375 kW, skriver Energimyndigheten i en pressrelease.
Enligt den nya standarden får energieffektiviseringsklasserna nu beteckningarna IE1, IE2 och IE3, där IE3 har högst verkningsgrad. IE2 motsvarar den tidigare högsta klassningen Eff1, vilket innebär att kraven skärpts.
De föreslagna kraven innebär att det 2011 blir förbjudet att producera eller importera motorer till EU som är sämre än IE2. Från 2015 måste stora motorer klara IE3 eller alternativt IE2 om de kombineras med frekvensomriktare. Från 2017 gäller detta för alla motorer. För motorer som utsätts för en varierande last kan mycket energi sparas om en frekvensomriktare används.
Kommissionens konsekvensutredning visar att EU hittills haft för låga krav för elmotorer, jämfört med andra betydande marknader som till exempel USA.
Svenska företag som tillverkar motorer kommer att klara kraven även om det krävs en viss produktutveckling. De svenska företagen anser att ekodesignkraven förbättrar deras konkurrensförmåga, skriver Energimyndigheten.