Elektronik- och dataingenjörer får jobb snabbt

Nio av tio som tog civilingenjörsexamen inom elektronik eller datateknik 2005-06 lyckades etablerat sig på marknaden inom 18 månader efter examen. Även övriga ingenjörsgrupper ligger bra till. Det framgår av en rapport från Högskoleverket som också visar att det inte är någon större skillnad mellan högskolorna i detta avseende.

Teknik och IT hör till de områden som haft högst uppgång - här har andelen nyutexaminerade som fått jobb ökat från 73 procent i fjolårets undersökning till 78 procent i år. Då ingår såväl civilingenjörer som högskoleingenjörer och personer med mastersexamen.

Att den senaste lågkonjunkturen inte syns i statistiken förklaras av att undersökningen rör examinerade under 2005-2006, och mäter vilka som fått jobb med en årsinkomst över 180 000 kronor under inkomståret 2007. Utvecklingen under 2008 sätter inga spår förrän i nästa rapport.

En civilingenjörsexamen inom datateknik eller elektronik hör hursomhelst till de säkraste sätten att få jobb. Här hade 90 procent etablerat sig på arbetsmarknaden, enligt statistiken. I gruppen har Högskoleverket samlat samtliga civilingenjörer med examen inom datateknik, elektroteknik, teknisk datavetenskap, elektronikdesign, informationsteknologi, mikroelektronik, energiteknik, medieteknik och teknisk design.

Byggingenjörer lyckades ännu bättre, med 95 procent, medan kemiingenjörer låg på 81 procent. Högst av alla akademiska grupper låg läkare, med 96 procent i yrkesverksamhet, medan de med konstnärlig examen bara fått jobb i 44 procent av fallen och därmed hamnade i listans botten.

Även magister- och kandidatexamina inom informations-, data- och systemteknik ligger bra till. Magistrarna hade fått jobb till 84 procent, och kandidaterna till 78 procent.

Genomgående kan konstateras att män fått jobb i lite högre utsträckning än kvinnor.

Jämför man högskolorna med varandra framgår att skillnaderna är små för civilingenjörer. De som examinerats från KTH och Linköping hade jobb till 91 procent, tätt följt av Lund och Chalmers med 89 procent, Luleå med 88 procent, Mälardalens högskola med 87 procent, Uppsala med 86 procent och Umeå med 85 procent.

För högskoleingenjörer är skillnaderna större. Här toppar Uppsala med 90 procent, och spannet går sedan ned till Luleå tekniska högskolas 71 procent.

Hela Högskoleverkets rapport kan laddas ner här (pdf-länk, 1,5 MB).