Förra året blev det klart att EU ska börja ställa krav på energieffektiviteten hos elmotorer som installeras i industrin. Motsvarande krav finns redan i stora delar av världen.

– Vi ligger efter men när kraven börjar gälla kommer vi att hamna på ungefär samma nivå som övriga världen förutom USA och Kanada. De två länderna ligger ganska mycket före resten av världen, kanske fem år, säger Åke Andersson på ABB.

Det kan tyckas underligt att Europa inte infört hårdare regler tidigare med tanke på att elmotorer står för cirka 40 procent av elförbrukningen i samhället och runt 70 procent av elförbrukningen i industrin. Detta i kombination med att inköpskostnaden för en elmotor i regel inte är högre än kostnaden för använd energi under åtta till tolv veckors kontinuerlig drift borde ha banat väg för snabbare och tuffare agerande.

– Men vi ska inte alltid tro att EU ligger före och är bättre inom miljöområdet än övriga världen. Det är mer komplicerat än så, säger Carlos Lopes på -Energimyndigheten.

Vissa motortillverkare har varit emot ekodesignförslaget. And-ra, som ABB, ser miljön som en profilfråga och skulle gärna sett att kraven kommit tidigare samt att färre motorer undantagits.

– Samtidigt är de kommande ekodesignkraven ändå ett stort steg framåt, påpekar Björn Norberg på ABB.

Vad är det då som väntar den europeiska industrin? Jo, redan år 2008 slogs en standard fast i Europa – IEC 60034-30 – som delar upp motorers verkningsgrad i tre klasser, IE1, IE2 och IE3, där den sistnämnda är den bästa. På agendan finns även ett utkast på ytterligare en klass, IE4.

Verkningsgraden som -gäller för respektive klass beror av motorns effekt, antal poler samt frekvensen på matningsspänningen. Men i stort minskar förlusterna med 15 procent mellan de olika IE-klasserna.

Från nästa sommar blir det förbjudet att inom EU sälja eller ta i bruk motorer som är sämre än IE2. Förbudet gäller så gott som alla vanliga motorer inom industrin i effektläget 0,75 till 375 kW. Steg två kommer år 2015. Då ska stora motorer – de över 7,5 kW – klara IE3, medan alla motorer måste nå samma prestanda två år senare.

Fast undantag finns förstås. Motorer som är helt inbygga i exempelvis en pump, fläkt eller kompressor och inte kan provas separat liksom motorer som enbart kan användas med frekvensomriktare, exempelvis permanentmagnetmotorer, är undantagna.

Av någon anledning tummar man även på kraven hos motorer som är utrustade med frekvensomriktare när steg två och tre införs. Dessa måste inte klara IE3, utan enbart nå IE2-nivå.

– Orsaken är att den största besparingsåtgärden ligger i hur man kontrollerar och styr motorn. IE3 är alltid mycket bättre än IE2 vid full last, men vid låg last är vinsten inte lika stor. Då kan det istället vara bättre att använda en sämre motor med frekvensomriktare än en bättre motor utan frekvensomrikare, förklarar Carlos Lopes.

Syftet med ekodesignkrav på motorer är självklart att minska energiförbrukningen inom industrin. EU-kommissionen räknar med att de nya kraven ska spara 135 TWh inom unionen år 2020. Det är mer än Sveriges totala elanvändning år 2007.

Samtidigt hävdar EU att de nya kraven är nödvändiga för att öka den europeiska industrins konkurrenskraft. Och inte minst för att förhindra dumpning av gamla motorer inom EU.

– Risken är annars överhängande att det blir så. När andra länder skärper kraven är det logiskt att motorer som inte kan säljas där kommer hit. Det är bara en tidsfråga, säger Carlos Lopes.

Läs även på etn.se:
Svensk motor före sin tid

Läs även på ctsweden (Cleantech Sweden):
Så skapar du effektiv motordrift