För att råda bot på detta föreslår nu försvarsdepartementet att 17 nya myndigheter ska tvingas ansluta sig till Rakel. Det gäller alla myndigheter som har ett ansvar inom krisberedskapen.
– De här myndigheterna har rimligen ett behov av att kunna kommunicera på ett säkert sätt i händelse av kris, säger Hans Öjemark på försvarsdepartementet till Riksdag & Departement.
Försvarsdepartementet konstaterar att anslutningen till Rakel varit långt ifrån vad riksdag och regering hoppats på. Vilket äventyrar hela satsningen, skriver arbetsgruppen i sin rapport. Främst är det kommuner och landsting som inte anslutit sig i den takt som väntat. Enligt beräkningarna skulle kommuner och landsting vid nyår ha haft 19 000 abonnemang, men verkligheten blev bara 550. Vilket gjort att de beräknade intäkterna på 163 miljoner kronor bara blev 4,8 miljoner. Kommuner och landsting kan dock inte tvångsanslutas.
De myndigheter som kan tvångsanslutas är Elsäkerhetsverket, Energimyndigheten, Finansinspektionen, Försvarets forskningsinstitut, Försvarets Radioanstalt, Försäkringskassan, Jordbruksverket, Lantmäteriet, Livsmedelsverket, Pensionsmyndigheten, Post- och Telestyrelsen, Riksgäldskontoret, Skatteverket, SMHI, Smittskyddsinstitutet, Statens veterinärmedicinska anstalt och Transportstyrelsen.
Protester har redan hörts. Skatteverket säger i ett yttrande att en tvångsanslutning till ett redan kritiserat system skulle ytterligare minska tilliten till systemet och öka irritationen över kostnaderna.
– Rakel är ett operativt verktyg för att hålla samband mellan personer ute på fältet. Vi ser ingen nytta med det för vår del, säger Teijo Mattila, tillförordnad säkerhetschef på Skatteverket, till Riksdag & Departement.
Förutom polis, räddningstjänst och ambulans används Rakel idag av Försvarsmakten, Kustbevakningen, Kriminalvården, Regeringskansliet, Riksdagsförvaltningen, Rikspolisstyrelsen, Sjöfartsverket, Socialstyrelsen, Strålsäkerhetsmyndigheten, Riksbanken, Tullverket och Trafikverket samt av sju länsstyrelser.