Kraven har upprört Ericsson, som formulerat ett skarpt protestbrev till Indiens telekomdepartement och säger att de nya reglerna "saknar motstycke". Men Ericssons kinesiske konkurrent Huawei har sagt sig villig att uppfylla kraven och att samarbeta med myndigheterna om dem, skriver nyhetsbyrån Reuters.
Bakgrunden är förstås att Ericsson hör till de stora leverantörerna av telekomutrustning i Indien, medan Huawei haft svårt att få in någon fot. Vilket till stor del beror på den indiska misstron mot allt som är kinesiskt, och de båda ländernas långvariga gränskonflikter.
Att Huawei nu säger sig vara villigt att acceptera kraven hänger säkerligen också samman med att man har offerter värda 300 miljoner dollar som sannolikt kommer att förvandlas till order om man accepterar de nya kraven. Framöver hoppas man också få laglig rätt att vara med och konkurrera om andra order där man idag inte haft rätt att avge bud.
Huaweis vilja att tillmötesgå de indiska myndigheterna visar hur långt man är beredd att gå för att tvätta bort stämpeln som säkerhetsrisk. Företaget har ofta pekats ut som alltför närstående den kinesiska militären, och har även ryktats ha samröre med regeringen i Iran. Huawei har alltid tillbakavisat dessa rykten, men de har likväl bromsat företagets affärer, främst i Indien och USA.
I USA har ett antal senatorer bett president Obama att starta en utredning kring Huawei efter att operatören Sprint Nextel gjort en stor beställning av utrustning därifrån. Främst gäller farhågorna att information om militär trafik i nät med utrustning från Huawei skulle kunna hamna i orätta kinesiska händer, exempelvis hos underrättelsetjänsten eller militären. Huruvida detta är ett utslag av paranoia, ett handelshinder eller en reell farhåga är omtvistat.
Enligt analyshuset Isuppli är världsmarkaden för telekominfrastruktur i år värd 65 miljarder dollar, och väntas växa till 83 miljarder dollar år 2014, se diagram.