Forskargruppen, som leds av professor Rosita Yakimova, vill nu gå vidare i kommersialiseringen av framställningsmetoden. Vilket är just vad programmet syftar till - att hjälpa forskare ta de fösta stegen mot kommersialisering och hitta vägar till en marknad för sin innovationer.
Grafen, som består av ett atomtunt lager kol, är oerhört lovande för elektronik och sensorer. Elektronerna i grafen färdas 100 gånger snabbare än i kisel. Grafenytan är mycket känslig för enstaka molekyler, vilket gör det lämpligt för sensorer. Dessutom finns teoretiska beräkningar som visar att materialet kan användas för att lagra vätgas genom att byggas ihop med kolnanorör. Och forskare förutspår att grafen kan växelverka med DNA-molekyler genom att koppla grafens ledande förmåga till de fyra kvävebaserna som har olika ledningsförmåga.
Idag finns dock ingen leverantör av tillräckligt bra grafen för industriell utveckling av tillämpningarna. Men det är just det som Linköpingsforskarna hoppas åtgärda.