JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise
När forskningsinstitutet Acreo bjöd upp till sitt tvådagarsevent med fokus på kiselkarbid var det inte längre en lokal svensk angelägenhet utan en internationell konferens som tog form. Och enligt den franska analys-firman Yole Développement är kiselkarbid inte längre en nischindustri – utan en verklig marknad.
Årets upplaga av kiselkarbidkonferensen International SiC Power Electronic Applications Workshop – ISiCPEAW 2011 – som gick av stapeln 3 till 4 maj i Kista lockade fler deltagare än någonsin.

– Mer än 200 har anmält sig hit i år och över hälften kommer från utlandet, sade Bo Hammarlund i sitt välkomsttal.

Det kan jämföras med fjol-årets upplaga som lockade cirka 160 personer, då också majoriteten av besökarna kom från Sverige.

Konferensen har alltså gått från litet format till mellanklass och från svenskt perspektiv till mer internationellt. Samtidigt påpekar analysfirman Yole Développement att kiselkarbiden lämnat vaggan. Numera finns det komponenter att köpa direkt från hyllan. Där finns Schottkydioder (SBD), men också transistorer i tre varianter: Mosfet, JFET och BJT.

– Kiselkarbid har blivit en verklig industri. Tittar vi bara på detta år så kan jag räkna upp minst tio intressanta industrihändelser som rör kiselkarbid, sade Philippe Roussel, analytiker på Yole.

Fairchilds köp av svenska Transic är en av de färskare händelserna på listan. Två andra noterbara händelser är Crees lansering av industrins första kommersiella Mosfet i kiselkarbid som klarar 1 200 V och 20 A samt Yasakawa Electrics motordrivsystem för elektriska bilar som bland annat innehåller en Mosfet i SiC från Rohm.

Förutom i motordrivningssystem används kiselkarbidkomponenter exempelvis i system för luftkonditionering och inverterare för solpaneler. Och på sikt lockar industrier såsom tåg, fartyg, vind och smarta elnät.

Men även om det finns produkter att tillgå är det många frågetecken kvar att räta ut när det gäller teknikens framtid.

– Alla som utvecklar system kring kiselkarbid, som exempelvis BMW, har ögonen på alla tre transistortekniker. Ingen vet idag vilken väg som är den bästa för framtiden, sade Philippe Roussel.

Samtidigt står det klart att kiselkarbiden får det lättast att ta marknadsandelar i det högre spänningsområdet, över 1 kV till många kV.

Materialets egenskaper som hög elektronmobilitet, hög effekttäthet, hög temperaturtålighet och låga effektförluster är visserligen lockande även i det lägre spänningsområdet, men upp till 900 V är konkurrensen med kisel alltför hög under överskådlig tid. Åtminstone i prispressade tillämpningar.

– Fortfarande tillverkas majo-riteten av SiC-skivor i 4-tum. Tillverkarna börjar gå över till 6-tum, men under nästa år kommer fortfarande mindre än tio procent att tillverkas i den större storleken, sade Philippe Roussel.

Han påpekar dock att utvecklingen framöver kommer att gå i ett rasande tempo.

Frankrike, Tyskland, Japan och Taiwan är några exempel på länder med pågående forskningsprogram.

Även inom EU finns forskningsprogram där bland andra svenska Sensic och Acro ingår.

– År 2020 kan kiselkarbidmarknaden mycket väl vara värd en miljard dollar. Det är häftigt, sade Philippe Roussel.

Årets upplaga av den svenska Sic-konferensen organiserades av KTH, Enterprise Europe Network, EPE förutom Acreo och Yole Développement.
MER LÄSNING:
 
Pappersmagasinet Nyhetsbrev

SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)