About / Advertise
Svenskt kiselkarbidfoundry tar form
Sverige ligger i världstoppen när det gäller kiselkarbidforskning. Men nu är tiden inne för att kommersialisera komponenttillverkningen. Det anser forskningsinstitutet Acreo som just knoppat av verksamheten i Ascatron. 
− Vi kom till läget att våra kunder som främst kommer från USA och Japan frågade mer om hur vi ska kunna öka vår kapacitet än hur vi ska gå vidare med forskningen, förklarar Christian Vieider. Just kapaciteten är en trång sektor för företaget. Under de senaste två åren har verksamheten slagit i taket. De två maskinerna som finns i Electrumlabbet i Kista där tillverkningen bedrivs körs för fullt och levererar knappa tusen skivor per år.
− Vi måste öka kapaciteten. Planen är att bygga ut i etapper. Inom ett år vill vi öka till 5 000 skivor årligen. Därefter tar det nog några år att fylla med ordrar. Om cirka tre år kan det vara dags för oss att flytta ut ur Electrumlabbet, till en fristående fabrik med en kapacitet på uppåt 50 000 skivor om året.
Ascatrons specialitet blir att förse kiselkarbidskivor med ett aktivt så kallat epitaxiskikt. Specifikationen på skiktet är beroende av komponenten som kunden vill tillverka. Efter åratal av forskning har Acreo byggt upp en kunskapsbank kring just epitaxi och hur olika kretskonstruktioner på bästa sätt ska realiseras.
− Vi är väldigt duktiga på att förstå olika epitaxistrukturer. Om vi får veta vad en komponent ska användas till kan vi hjälpa till med att ta fram rätt specifikation. Sedan kan vi endera leverera skivor med ett eller flera aktiva lager eller färdiga kretsar på skivorna, säger Christian Vieider.
Han berättar att det idag finns fem till sex företag i världen som kan leverera kiselkarbidskivor med epitaxiskikt som har bra kvalitet. Däremot hävdar han att det inte finns något annat oberoende företag som både kan erbjuda epitaxiskikt och komponentdesign.
Världens största kiselkarbidföretag Cree erbjuder visserligen liknande tjänst, men företaget gör även egna produkter vilket kan vara avskräckande.
− Många kommer till oss för de vill inte gärna att en potentiell konkurrent tillverkar deras produkter.
Hittills har verksamheten i Electrumlabbet knutit till sig drygt tio återkommande kunder som gör krafthalvledare och kraftmoduler i kiselkarbid. Samtidigt ser man att det dyker upp allt fler företag som börjar utveckla kraftkomponenter i kiselkarbid.
Under kiselkarbidkonferensen ICSCRM, som nyligen gick av stapeln i Cleveland, fick Ascatrons grundare också mycket god feedback på kommersialiseringsstrategin.
− Responsen var jättepositiv när vi släppte nyheten. Acreo är välkänt inom kiselkarbid. Likaså är Sverige. Under konferensens fem dagar, med två parallella sessioner intog Sverige plats tre när det gäller vetenskapliga bidrag, efter USA och Japan, berättar Christian Vieider.
Och den goda renomen vill nu Ascatron ta vara på.
− Ja, det ger oss bra möjligheter som vi faktiskt bör dra nytta av.
Samtidigt ser han att det nya foundryt kan vara till god hjälp i Acreos strävan att bygga upp ett kompetenscentrum kring kiselkarbid med fokus på krafttillämpningar. Startskottet för det nya kiselkarbidcentret, döpt till SiC Power Center, är planerat till den första oktober i år och tanken är att forskningen inom centret ska lyftas från komponentnivå till systemdesign.
− Det är färdigforskat på komponenttillverkningen. Den delen vill vi nu lyfta ut i ett eget bolag. Forskningen ska mer handla om hur man ska implementera kiselkarbidkomponenter i system och i projekt där man behöver komponenter kan Ascatron hjälpa till med att utveckla dem, säger Christian Vieider.
