About / Advertise
FPGA:er fyller Ericssons hål
Programmerbar logik, eller kort och gott FPGA:er, är som en schweizisk armékniv, bra att ha till lite av varje. I varje fall om man ska tro Ericssons forskningschef Mats Karlsson som berättade om företaget syn på FPGA:er under konferensen FPGA World i mitten av september.I den initiala designen väljer företaget FPGA:er för att snabbt få fram något fungerande att visa upp för kunderna. Då handlar det dessutom bara om några få exemplar så den relativt sett höga kostnaden för kretsarna väger inte särskilt tungt. Ett annan anledning är det finns god tillgång på IP-block som enkelt kan adderas till de egna IP-blocken vilket ger en snabbare designcykel.
För även om kommersiella IP-block är trevliga att använda finns det fallgropar.
– Ibland är licensvillkoren inte vettiga. Det kan också finnas dolda patent som kan ställa till det.
Själv fokuserar Ericsson i allt högre grad på att återanvända de egna IP-blocken. Mats Karlsson berättar ett skräckexempel på hur det såg ut för några år sedan då en inventering visade att det fanns hela 57 olika implementationer av en så kallad framer.
– Då hade vi inte några verktyg för att spåra IP-block, det har vi idag.
Men, går försäljningen sedan bra och volymerna stiger, är FPGA:er ofta för dyra.
– När vi börja göra en prototyp av en produkt som kan komma att tillverkas i större volymer måste det finnas en väg för kostnadsreduktion. Möjligheten att sänka kostnaderna genom att gå till en structured asic eller en asic har blivit betydligt bättre de senaste åren.
Det gäller inte bara FPGA:erna utan även IP-blocken och verktygen som måste kunna ta den vägen.
Lätt att bli inlåst
Samtidigt efterlyser han större möjligheter att byta mellan olika tillverkare och mellan olika familjer.
Även om man kan tycka att det finns enormt många olika varianter av FPGA:er så anser Mats Karlsson att det kunde finnas ändå fler. Det gäller bland annat för kapslingstyper liksom för antalet transceivers och andra hårdvarublock som finns implementerade på FPGA:erna.
– Vi har under ett antal år haft möjligheten att arbeta på C-nivå, det jag skulle vilje se är att man i än högre grad kan överbrygga klyftan mellan mjukvarudesign och hårdvarudesign. Fortfarande är det så att FPGA:erna programmeras av hårdvaruutvecklare medan mjukvaran skrivs av programmerare.
Här önskar sig Mats Karlsson att beslutet om vad som ska ligga i hårdvaran respektive mjukvaran kunde ske senare än idag. Gärna att hårdvaru- och mjukvaruutvecklingen kunde ske parallellt för att frysa uppdelningen i ett sent skede.
– Så man kan säga att FPGA:an är som den schweiziska armékniven, en krets med många funktioner, och ett viktigt element i våra produkter.
