Jag skulle gissa att både sol- och vindel snart kan vara lönsamt utan subventioner.  När vi är där kan jag inte säga, teknikutvecklingen går framåt så att priset går ner, men solcellskurvan är betydligt brantare än för vindkraft.

Det säger Gunnar Fredriksson som började på Svensk Energi 11 februari i år med uppgiften att ge branschförening en mer aktiv roll i debatten kring förnybar energi.

Han har tidigare varit vice vd och Senior Advisor på Svensk Vindenergi – en branschorganisation som han själv grundade 2001.

Samtidigt påpekar han att vindkraft på land och solkraft kompletterar varandra väldigt väl.  Solen ger mest under dagen, då konsumtionen är hög, och vinden ger mest under vintern då solen ger ett sämre bidrag.

– Solelen är absolut bäst för egen lokala produktion. Positivt för solceller är alla outnyttjade ytor som finns. Egentligen borde det ingå i byggnormen för nybyggda hus med lämplig takvinkel att integrera solvärme och så småningom solel.

Svensk Energi är en branschförening för cirka 380 företag i form av elproducenter, eldistributörer och elhandlare. Föreningens uppgift är att ta tillvara medlemmarnas och branschens intressen, men också att erbjuda utbildningar och utveckling för kompetensuppbyggnad och informationsspridning inom och utanför branschen. Svensk Energi har kansli i Stockholm, fyra regionkontor i landet samt bemanning i Bryssel. Totalt har föreningen ett 60-tal anställda.

Svensk Energi ställer sig också bakom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2014 som innebär sänkt skatt för egenproducerad förnybar el. Detta trots att branschorganisationen värnar om att alla typer av system, även subventioner, bör vara teknikneutrala för att skapa en hälsosam prispress.

Idag är 97 procent av de cirka 150 TW-timmar som produceras i Sverige varje år fossilfria. Trots det är solens bidrag i den svenska elmixen ännu så länge försumbar.

Är det därför Svensk -Energi stödjer denna riktade subvention?

– Förslaget är inte riktat, men det passar solelen väldigt väl. Det talas om mikroproducenter och små vindkraftverk blir oftast ineffektiva. Möjligen kan man tänka sig lite biogas som komplement till solelen.

Egentligen vill Sverige, likt några andra EU-länder, införa en rak nettodebitering av förnybar el. Det skulle betyda att om du levererar en viss mängd el till nätet så får du motsvarande mängd gratis vid ett annat tillfälle.

Men metoden strider mot EU:s momsdirektiv, som inte medger att in- och utgående moms kvittas. Det har med tillverkning och försäljning att göra. I juni avslog EU-domstolen ett sådant kvittningsmål i Österrike, vilket gjort att Sverige tagit fram ett nytt förslag som ska vara lika fördelaktigt för den enskilde mikroproducenten.

– Det blir en modell liknande Rot och Rut. För elen som levereras till nätet får man en ersättning motsvarande energiskatten gånger två och det elbolaget betalar för elen som matas in på nätet. Det kommer att skapa en konkurrenssituation med en mängd olika erbjudanden från elbolagen.

Idag skulle förslaget ge 58 öre per kWh tillbaka på deklarationen plus elbolagets peng, men också certifikat och ursprungsgarantier.

Måste nätet byggas ut när mer solel stoppas in?

– Nej, inte vid rimliga mängder. Oftast kommer solcellsanläggningarna att ligga i spetsarna på nätet, vilket gör att exempelvis överföringsförlusterna minskar och nätet upplevs starkare. Näten blir i de allra flesta fallen lite effektivare, vilket ger en nettovinst för nätägaren.

Ytterligare en morot för små producenter av el från förnybar källa är att de ska kunna få ta del av dagens certifikatsystem och genom att sälja ursprungsgarantier.

I dag får den som producerar el från förnybara energikällor ett certifikat av staten för varje MW-timme. Elhandlare köper certifikaten eftersom de måste visa upp att de har en viss mängd förnybar el i sin portfölj. Priset på certifikaten varierar med tillgången.

I nuvarande regler måste elproducenten ha ett avgiftsbelagt konto på Svenska Kraftnät för att kunna få certifikat. Man får dessutom enbart certifikat för hela MW-timmar, vilket gjort systemet ointressant för de flesta privatpersoner då de dimensionerar sin anläggning för eget behov och inte för att levererar ut på nätet.

–Det kommer säkert att dyka upp nya affärsmodeller. En kan vara att privatpersoner säljer sina delar av certifikat till någon som samlar ihop fulla MW-timmar.

Certifikaten har också en viktig roll i statistiken eftersom få kommer att mäta sin elproduktion om de inte får något för det.

– Om den inte mäts kommer den el som produceras i mikroproduktion inte att tillgodoräknas den svenska statistiken och då kommer Sverige att få svårare att uppfylla sina mål mot EU.

På senare tid har även EU börjat titta på och erkänna den svenska modellen med certifikatsystem, som bäddar för konkurrens mellan olika energislag.

– Att föreslå strafftullar på billiga solceller från Kina är väl en av de mest korkade grejer EU gjort. Det kanske räddar någon eller några solcellstillverkare i Europa, men man förlorar ju massor av arbetstillfällen för installatörer, så nettoeffekten blir negativ. Den hemräkningen tror jag inte på.

Men hur är det med våg- och havsbaserad vindkraft längs våra kuster? Är det ett alter-nativ till solelen i Sverige?

– Vågkraft är bra att utveckla i Sverige, men om energiinnehållet per meter normalvåg sätts till en faktor 1 här så har du en faktor 70 i Storbritannien och en faktor 100 på Hawaii. Dessutom är det bara Västkusten som har intressanta vågor, så vågkraft tror jag blir svårt i Sverige.

Havsbaserad vind är inte heller något Gunnar Fredriksson ser som kostnadseffektivt i ett svenskt perspektiv.

– Havsbaserad vindkraft är betydligt dyrare än landbaserad. Varför ska vi syssla med det när vi har så mycket land där vi kan bygga billigare?

Däremot ser han en möjlig inkomstkälla för de tillståndsgivna vindparker som redan finns i Östersjön på svenskt territorium.

– I Östersjön finns det bra vindar, mindre våglaster och bättre havsbottnar än i Nordsjön. Det gör det cirka 30 procent billigare att bygga där än i Nordsjön. En idé kan vara att arrendera ut de områden som vi har i Östersjön till länder eller företag som ändå bygger i Nordsjön.

För solkraften finns det där-emot hopp. Priset på solceller har sjunkit med över 70 procent på bara några år – mycket tack vara prispressen från Kina. Det har gjort att solelen gått från att vara alltför dyr till att nu vara disku-tabel.