Chalmersforskare trotsar Teslas vd

Teslachefen, Elon Musk, kallade nyligen bränsleceller för ”so bullshit”. Men svenska forskare och myndigheter håller inte med. Nu får Chalmersforskare ytterligare 7 miljoner kronor för att kommersialisera sin forskning kring just bränsleceller.

Egentligen är det inte rättvist att jämföra elbilsfanatikern Elon Musk med Chalmersforskarnas resultat eftersom den svenska forskningen inte handlar om själva framdrivningen av fordonet – vilket ju självklart är det Teslas vd förfärar sig över (länk).

Nej, Chalmersforskarnas framgång grundar sig i ett nordiskt uppdrag som gavs för tre år sedan och som syftade till att effektivisera fastoxid-bränsleceller. Resultatet är en cell som visat sig släppa ut klart mindre koldioxid per producerad kilowattimme och dessutom har betydligt längre livslängd än tidigare alternativ.

Inom ramen för programmet Fordonstrategisk Forskning & Innovation (FFI) satsas nu ytterligare nära 7 miljoner kronor för att driva processen mot kommersialisering. Inom projektet ska man i ett första steg ta fram bränsleceller som är så pass billiga att masstillverka att det blir försvarbart att använda dem för att producera värme och el till hytten i stillastående lastbilar – allt för att minska eller rent av slippa tomgångskörning nattetid.

– Tanken är att vi ska kunna skräddarsy materialets egenskaper. Nyckelkomponenten i bränslecellerna är den bipolära plattan som binder samman cellerna. Idag är den både för dyr och för dålig. Vår forskning har visat att det går att använda nanoskikt för att skräddarsy egenskaperna, säger Jan-Erik Svensson.

Chalmersforskarna byter nu ut det relativt tjocka keramiska ytskiktet som finns i dagens bipolära platta mot nanometertunna cerium och koboltlager. Det ger bättre ledningsförmåga och bättre tålighet mot både korrosion och kromförångning.

Utan det tjocka keramiklagret blir de bipolära plattorna dessutom lättare att tillverka eftersom stålet kan beläggas på rulle och formas i efterhand. Idag beläggs en platta i sänder.

Utvecklingen handlar om högtemperaturbränsleceller, alltså celler som arbetar mellan 600°C och 800°C och som kan drivas av de flesta bränslen.

– Våra resultat är generiska. Eftersom vi är en del av ett större forskningskluster kan vi även använda resultaten även i stationära bränsleceller.

Det nya uppdraget från Energimyndigheten innebär även att forskargruppen blir ansvarig för att bevaka den här typen av bränslecellsforskning i världen för Sveriges räkning. Likaså finns det planer på att starta ett nytt nationellt bränslecellscentrum vid Chalmers.

FFI är ett samarbete mellan staten (Vinnova, Trafikverket och Energimyndigheten) och fordonsindustrin (Scania CV, AB Volvo, Volvo Personvagnar och FKG).