JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. JAN TÅNGRING: Nej, datorer kan inte tänka än
http://etn.se/images/stories/personal/janne.jpgJAN TÅNGRING:

Nej, datorer kan inte tänka än

Ett datorprogram sägs ha klarat det så kallade Turingtestet – att imitera mänskligt beteende så bra att det inte går att avgöra skillnaden. Det vore fantastiskt om det var sant. Men nyanser är viktiga, och den här nyheten degraderar Turings filosofiska uppsats till en lek.
 http://www.etn.se/images/stories/-2014/6/eugene.jpg
Eugene Goostman heter den chattbott som lurade en tredjedel av de de 30 domarna i fem minuter att gissa att den var en människa.
Datavetenskapens kanske störste förgrundsfigur Alan Turing skrev 1950 en filosofisk artikel där han ställde frågan om datorer kunde sägas tänka.

”Tänka” är inte ett väldefinierat begrepp, så han föreslog ett praktiskt test som skulle ge frågan en mening: om en dator kan imitera en människa så bra att det inte går att skilja den från en människa, så ja, då kan vi säga att datorn kan ”tänka”.

Han föreslog att testet sker i en chattbaserad kommunikation för att  inte datorns yttre ska fälla avgörandet. Det vore orättvist av samma skäl som det vore orättvist att använda samma test för att avgöra huruvida man kommunicerar med en man eller en kvinna med motparten framför ögonen.

För att vi ska förstå vad Turing menar ger han exempel på en konversation som analyserar metaforer i dikter. Uppenbarligen handlar det om datorprogram som är betydligt mer avancerade än Siri och andra chattbottar som existerar idag.

I en passage i slutet av sin artikel berättar Alan Turing om vad han själv tror. Och han tror att maskiner som klarar turingtestet kommer att bli möjliga och att det därför är rimligt att säga att datorer kan ”tänka”. Andra filosofer har sedan Turings uppsats ifrågasatt om testet ger en rimlig definition av ordet.

Alan Turing gör dessutom prognosen att det kring år 2000 kommer att finnas datorprogram (med 100 Mbyte minne) som klarar en mycket begränsad version av testet. Han kvantifierar det till att en typisk utfrågare skulle ha en 70-procentig chans att gissa rätt efter fem minuters chatt.

Denna enklare utmaning – låt oss kalla den Turingtest Light - har sedan dess ytterligare förenklats och blivit grunden för en tävling.

Och det är i denna tävling som det plötsligt dykt upp en vinnare. Nyheten sprids över jorden just nu.

Bland utfrågarna fanns en skådespelare från tv-serien Red Dwarf – tävlingen är en lek och ett pr-event för forskning inom artificiell intelligens och inte ett seriös användning av Turings filosofiska teorier.

Programmet behöver bara klara sig vid tävlingstillfället. Man använder inte professionella utfrågare. I praktiken accepterar man också att programmet får sänka ambitionsnivån på vad den imiterar – en ytlig drinkkonversation på en fest, exempelvis. Eller som i detta fall, en trettonåring.

Inget ont om trettonåringar, men detta ger programmet en utväg till att retirera till ett ”jag vet inte” när konversationen blir komplicerad.

I många tidningsartiklar återges just nu uppgiften att Turingtest Light är identiskt med turingtestet. Men den verkliga betydelsen av turingtestet klarats, skulle vara att en maskin lyckats uppnå artificiell intelligens. Och där är vi inte ännu.

Därmed inte sagt att de som skrev programmet – Vladimir Veselov och Eugene Demchenko – inte gjort en imponerande insats. Redan i fjol låg programmet på gränsen till en seger i tävlingen genom att lyckas lura 29 procent av domarna.
MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)