Google byter ut grunden för att köra appar i operativsystemet Android. Den virtuella maskinen Dalvik byts mot Art (Android runtime). Effekten blir högre prestanda, särskilt på klenare hårdvara.
Såhär fungerar det. Android-appar levereras till användaren i form av så kallade bytekod-instruktioner – de är oberoende av mobilens processor. Dalvik och Art översätter bytekod till processorns språk. Båda sparar delar av översättningarna för att slippa göra dem flera gånger.
Skillnaden mellan dem är att Dalvik gör dessa översättningar när programmet körs, medan Art gör dem i förväg redan när programmet installeras på mobilen.
Med Art tar det längre tid att installera apparna, och de tar mer plats i mobilen. Å andra sidan går det fortare att starta dem och att köra dem.
Google har kört en svit testprogram och hävdar att prestanda i snitt fördubblas. Poängen på EEMBC:s Andemark fördubblas ganska exakt medan poängen i Chessmark mer än fyrfaldigas.
Art är den maskin som Google satsat sina utvecklingsresurser på under den senaste tiden. Den har exempelvis fått stöd för 64-bitars-Armprocessorer. Dessutom stöder den inte bara ARM, utan också x86 och MIPS i 64 bitar – och avlastar därmed dessa arkitekturers ägare Intel och Imagination från bekymmer.
Art har dessutom effektivare dynamisk minnesåtervinning (garbage collection) än Dalvik. Och stöd för nyttiga former av debugging.
Inga existerande appar behöver modifieras – uppsnabbningen kommer gratis, betonar Google.
Art finns redan i den existerande version 4.4 av Android kallad Kitkat, vilket gett utvecklarna en chans att testa den. Men det är först i den kommande ännu namnlösa versionen – tillsvidare refererad till som ”L” – som Art kommer att vara aktiverad som standard och Dalvik stängs av.