Händelsen var inget enskilt övertramp. I flera år pågick inofficiella personalsamarbeten mellan ledningarna för företagen Apple, Intel, Adobe och Google. De delade upp nyckelpersoner på sina företag mellan sig, och lovade varandra att hålla tassarna borta från dem.
Beteendet var kriminellt – ett brott mot amerikanska konkurrenslagar. År 2011 stämdes företagen av anställda. Men strax innan rättegången skulle inledas i april, nåddes en uppgörelse om ett skadestånd på cirka 2,2 miljarder kronor.
Men nej, det räcker inte, slog domaren Lucy Koh fast i fredags. Hon anser att det är ett för litet skadestånd och hänvisar till att bevisningen är såpass stark.
Hon jämför med en liknande rättegång som involverade Disney och Intuit där de anställda fick proportionellt högre skadestånd från en svagare position.
De anställda anser att de förlorat i jobbrörlighet och i löneutveckling på de hemliga uppgörelserna. En rättegång skulle kunna ge dem 60 miljarder dollar i skadestånd.
Bevisningen består i stor utsträckning av mejlkorrespondens mellan företagsledningarna. Här är ett annat exempel. År 2006 funderade Google på att öppna ett utvecklingscenter i Paris med tre Apple-anställda som nyckelpersoner. Men planerna blåstes av efter ett mejl från Steve Jobs:
– Apple skulle kraftfullt föredra om ni inte anställde dessa personer.
Kring 2007 försökte Google dra in Facebook i lönekartellen, men Facebook sade nej. För att hålla Facebooks rekryterare borta valde Google senare att generellt höja sina löner med tio procent. Den lönehöjningen demonstrerar vilka värden i löneförhöjningar som de fyra företagen sparade med sin lönekartell, anser Lucy Koh.
De 10 september sker nästa utfrågning i den juridiska processen.