About / Advertise
För första gången någonsin har en konstgjord arm som kan läsa av nerv- och muskelsignalerna från hjärnan använts en längre tid. Patienten kan numera hantera allt ifrån maskinerna i jobbet till snörningen på sina barns skridskor, rapporterar Chalmers.
Patienten har fått protesföretaget Integrums benförankrade titanskruv inopererat. Titanskruven utgör dels fäste för protesen, dels innehåller den en kontakt till de sensorer som opererats in i kroppen. Elektroderna kan läsa av signaler från hjärnan men också skicka tillbaka ”data” om exempelvis hur hårt handen griper om ett föremål. Elektroniktidningen skrev om tekniken i april (länk).
Kopplingen till nerverna sker med så kallade manschettelektroder (cuff electrodes) som omsluter nerven medan kopplingen till de betydligt större musklerna görs till det epimysiella skiktet utanpå muskeln.
Storleksskillnaden innebär också att det är betydligt mindre risk att musklerna skadas av ingreppet medan de betydligt mindre nerverna kräver en sensor som är mer följsam.
Ytterligare en skillnad är att signalerna från nerverna är av storleken mikrovolt medan det för musklerna handlar om några millivolt.
I januari 2013 fick den förste patienten i världen den tankestyrda armprotesen inopererad av Rickard Brånemark, forskare och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset Chalmersforskaren Max Ortiz Catalan är huvudansvarig för tankestyrningstekniken.
Patientens arm är amputerad sedan drygt tio år. Före operationen använde han en så kallad hylsprotes, som styrdes via elektroder utanpå huden. Ett av problemen med metoden är att signalerna är mycket svaga och lätt störs av till exempel svettning som ändrar hudens impedans.
Dessutom kan hylsproteser vara obekväma och svåra att styra, vilket gör att hälften av patienterna avstår från att använda dem.
Den aktuella patienten arbetar som lastbilschaufför i norra Sverige, och upplever sedan operationen att han kan lösa alla situationer som han ställs inför. Allt ifrån att spänna fast lasten och hantera maskiner, till att packa upp ägg och knyta sina barns skridskor.
Patienten är dessutom en av de första i världen med att delta i ett försök att skapa varaktig konstgjord känsel i en protes. Hans implantat kan nämligen också användas för att skicka signaler åt andra hållet – från armen till hjärnan. Det är forskarnas nästa steg för att skapa en naturlig ersättning för förlorade armar och ben.
– Den permanenta kopplingen mellan protes och människa är det svåraste steget för att få konstgjord känsel att funka i verkliga livet, och den är alltså på plats nu. Hittills har vi visat att patienten har fått en långsiktigt stabil förmåga att uppfatta en stimuleringssignal som beröring av fingrarna. Till exempel för att kunna känna beröring och tryck, vilket man behöver för att instinktivt hålla lagom hårt i ett föremål, säger Max Ortiz Catalan i ett pressmeddelande.
Max Ortiz Catalan (till vänster) och Rickard Brånemark (till höger) tillsammans med världens första patient som har en tankestyrd armprotes inopererad, med fast inkoppling till skelett, nerver och muskler.
