About / Advertise
Istället för att tanka ner stora datavolymer till jorden, ska instrumentet analyserar data på plats i satelliten. Projektet är ett samarbete mellan Mälardalens Högskola, Institutet för Rymdfysik, KTH och Bruhnspace.
Elektroniktidningen har tidigare berättat om det svenskutvecklade AMD-processorkort Unibap som ska göra instrumentets beräkningar.  Fredrik Bruhn |
Dagens satelliter är korkade vilket begränsar vilken typ av arbetsuppgifter man kan belasta dem med. Det svenska instrumentet kan ta emot och analysera 16,8 Gbit/s på plats – det vore inte praktiskt genomförbart att försöka strömma den volymen data ner till jorden för analys.
– Dessutom ska instrumentet kunna arbeta autonomt, alltså kunna fatta beslut på egen hand, utan att styras av en mänsklig operatör, berättar Fredrik Bruhn, som också är adjungerad professor inom avionik och robotik vid MDH.
– Det här instrumentet är banbrytande för rymdforskningen.
Det nya instrumentet kommer att testas skarpt i en satellit som byggs av Interamerican University under överinseende av Nasa Marshall Spaceflight Center, ett av Nasas tio rymdcenter.
Forskningsprojektet heter Gimme Space och pågår under ett år fram till årsskiftet 2015/2016.
Gimme Spaceprojektet handlar om analysmjukvaran som AMD-kortet ska köra. MDH-forskarna ska testa algoritmer från området artificiell intelligens för att analysera de stora datamängderna. En del av utmaningen ligger i att AMD-processorn använder både cpu och gpu för beräkningar vilket gör den potentiellt mycket kraftfull.
Finansierar gör Rymdstyrelsen och företaget Bruhnspace, och delaktiga förutom MDH är KTH i Stockholm och Institutet för rymdfysik i Uppsala.
Instrumentet skulle exempelvis kunna placeras i radioskugga bakom månen och användas för att analysera de radiovågor som bildades vid universums uppkomst för 13,7 miljarder år sedan, och därmed ge forskarna en mer exakt bild av hur det gick till.
Gömd bakom månen är förstås möjligheterna för en satellit att skicka data till jorden för analys ännu sämre.
– Idag kan en liten satellit ha så lite som 2 Mbit/s i nedlänk till jorden och då bara under tiominutersperioder när man passerar en markstation. Pratar man månen med små satelliter så kanske man kan hoppas på 2 kbit/s till jorden och samma 2 Mbit/s till en större modersatellit, säger Fredrik Bruhn.
Instrumentet skulle också kunna användas för att analysera rymdväder och studera rymdstormarnas inverkan på jordens atmosfär, mäta skapandet av ozon på olika platser.
Och kanske till och med förutsäga jordbävningar genom att analysera de elektromagnetiska vågor som skapas när jorden börjar röra på sig.
– Det handlar inte om några längre förutsägelser, men man skulle kunna varna några minuter i förväg så att folk hinner förflytta sig från byggnader och ta skydd, säger Fredrik Bruhn.
