About / Advertise
KTH har producerat en karta som visar vilka busslinjer i Stockholms som är ekonomiskt redo för elektrifiering via konduktiv respektive trådlös laddning. Omgörningen skulle halvera utsläpp och energiförbrukning, och sänka bullernivån drastiskt.
Forskare vid KTH har skapat en modell som identifierar de busslinjer i Storstockholm som är kostnads- och energilönsamma för eldrivna fordon.
Modellen visar att samtliga så kallade blåbussar – linje 1, 2, 3 och 4 – är lönsamma att elektrifiera. Detsamma gäller busslinjerna 50, 53, 54, 55, 57, 59, 61, 67, 69, 71, 72 och 76.
En av anledningarna är att de delar hållplatser och därmed laddningsstationer, som därmed blir en mindre investering.
Om en busslinje ska lämpa sig för att blir elektrifierad är avhängigt hur långt det är mellan laddstationerna. Det är därför som främst innerstadsbusslinjer är lämpliga att elektrifiera, snarare än busslinjer i Stockholms kranskommuner.
Modellen som använts i forskningsarbetet omfattar en rad olika bränslen, fordonstyper och laddningssätt.
 |
| Maria Xylia |
– Det är inte realistiskt att elektrifiera samtliga busslinjer i Stockholm, säger Maria Xylia, forskarstuderande vid KTH, som tagit fram modellen.
– Vi behöver istället främja synergier mellan olika tekniker och bränslen, som biodiesel och elektricitet, och använda det drivmedel som passa bäst i varje given situation.
Det återstår några frågetecken att räta ut, till exempel hur elnätet ska klara av att ett antal bussar kopplar upp sig och börja ladda batterierna. Bussarnas tidsschema måste också anpassas så köer inte uppstår och laddningen kan ske så smidigt som möjligt.
Kostnaderna för att driva ett bussnät där el ingår skiljer sig inte så mycket från nuvarande kostnader. Investeringarna i infrastruktur som krävs, balanseras av de lägre bränslekostnaderna.
– Det är också värt att notera att elektrifierade bussar i innerstaden, som modellen föreslår, skulle påverka det urbana livet tämligen påtagligt. Elbussarna genererar inga lokala utsläpp, och bullernivån skulle sänkas drastiskt.
Utsläpp och energiförbrukning skulle minska med nära 50 procent.
Modellen kan appliceras på vilken stad som helst.
Samma forskningsprojekt ligger bakom elhybridbussen som trafikerar linje 755 i Södertälje.
Forskningen finansieras av Energimyndigheten och görs i samarbete mellan KTH, Scania, SL, Vattenfall och Södertälje kommun. Arbetet har utförts inom ramen för enheten för energi- och klimatstudier samt Integrated Transport Research Lab (ITRL) vid KTH.
KARTAN: Klicka på kartan för att förstora den. Röda linjer representerar biodiesel, blå linjer står för konduktiv laddning och orange linjer induktiv laddning.
