About / Advertise
Nanoteknik, III-Nitrid, digital cellulosa, sensorinformatik och reglerteknik liksom resurseffektiva fordon – fem av åtta nybildade svenska forskningsmiljöer ligger inom elektronikområdet.
Åtta nya kompetenscentrum |
| • FunMat-II, Linköping – högpresterande material med ytor som optimerats på nanonivå för verktyg, bränsleceller och batterier.
• Additiv tillverkning i metall, Chalmers – material och processer för 3D-printing av avancerade metalliska komponenter. • Centre for Advanced BioProduction, KTH – storskalig produktion av biologiska läkemedel. • Centrum för III-Nitrid teknologi, Linköping – förbättrade högfrekvens- och högeffektskomponenter. • Digital Cellulose Center, Acreo – cellulosa och elektroaktiva material ska ge cellulosaprodukter som kan kommunicera med den digitala världen • Linköping Center for Sensor Informatics and Control, Linköping – sensorinformatik och reglerteknik. • Vinnwater, Luleå – dagvattenlösningar som minimerar föroreningsbelastningen på sjöar och vattendrag • Centre for ECO2 Vehicle Design, KTH – samlar alla Sverigebaserade fordonstillverkare kring resurseffektiva fordon. |
Finansierar gör Vinnova med mellan fyra och åtta miljoner kronor per år under fem år, upp till maximalt 36 miljoner. Utöver det bidrar universitet och företag med lika mycket vardera.
Kompetenscentrumen är till för samarbeten mellan universitet och företag. Tanken är att ny kunskap och teknik ska föras ut och bidra till utvecklingen av nya produkter, processer och tjänster.
– Tillgång till bra forskningsmiljöer och möjligheter till samarbeten med universitet spelar en viktig roll för Sveriges möjligheter att behålla och attrahera kunskapsintensiva företag, säger Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren.
– Tidigare erfarenhet visar tydligt att den här typen av samarbeten stärker innovationsförmågan i företagen som deltar.
Satsningen är en del i regeringens initiativ med strategiska samverkansprogram.
