About / Advertise
I en vakuumkammare i Chalmers renrum kan det första verkliga steget mot ett kommersiellt genombrott för bränslecellsbilen vara taget. Här har forskare lyckats producera en nanometertunn film av en ny legering som kan komma att bana väg för volymtillverkning av katalysatorer till bränsleceller.
Platina är bränslecellsbilen akilleshäl. Katalysatorerna i dagens bränsleceller kräver nämligen stora mängder platina, som är en av världens dyraste metaller.
Under årens lopp har forskarteam försökt få ner mängden platina i en bränslecell. Det har också visat sig att det går att blanda platina med andra metaller, till exempel yttrium, för att på så sätt minska platinamängden. Ändå har ingen lyckats skapa legeringar som kan användas för storskalig produktion eftersom yttriumet oxiderar i stället för att bilda legering med platinan.
Nu har forskare på Chalmers och Danmarks Tekniske Universitet knäckt den nöten. Med hjälp av sputtring har de lyckats föra samman metallerna i form av en nanometertunn legering i en vakuumkammare.
– Med vår metod går det bara åt en tiondel så mycket platina för den mest krävande reaktionen. Totalt sett kan det minska platinamängden i en bränslecell med cirka 70 procent, säger Björn Wickman, forskare på institutionen för fysik på Chalmers.
Det är i nivå med den platinamängden som används i en vanlig bils avgaskatalysator.
För att det nya materialet ska kunna användas i bränsleceller måste det ändras en aning. Samtidigt öppnar resultatet för stora miljövinster, menar forskarna.
– Förhoppningsvis öppnar det för att bränsleceller ska kunna ersätta fossila bränslen och även vara ett komplement till batteridrivna bilar, säger Björn Wickman.
Bränsleceller omvandlar kemisk energi till elektrisk energi med hjälp av vätgas och syrgas – med vatten som enda restprodukt.
Här kan du läsa en vetenskaplig artikel som forskarna publicerat i Advanced Materials Interfaces (länk).
Bildtext: Chalmersforskarna Niklas Lindahl och Björn Wickman följer processen när den nya nanolegeringen skapas i en vakuumkammare i Chalmers renrum. Bild: Mia Halleröd Palmgren
