– Anta att någon hävdar att fem procents vinst är bra för ett EMS-företag, men det säger ingenting om man inte har siffror på jämförbara företag som är verksamma i samma land, säger Dieter Weiss som driver konsultbolaget In4ma.

Att kartlägga något så fragmenterat som de europeiska EMS-företagen kräver tålamod och ett konsekvent arbetssätt. Dieter Weiss har valt att utgå från de enskilda tillverkningsenheterna, och inte företagen som kan ha många fabriker i olika länder och som dessutom sysslar med mycket mer än att bara tillverka kretskort.

Arbetet började år 2016 efter direkta uppmaningar från några större EMS-företag. Idag anser sig Dieter Weiss ha en bra bild av Europa där det finns ungefär 1 800 fabriker ägda av EMS- eller ODM-företag. Det vill säga fabriker som tillverkar på uppdrag åt andra, EMS-företag, och fabriker som både utvecklar och tillverkar åt andra, ODM-företag.

Totalt har han 1 777 fabriker i databasen. Även om de ingår i en större koncern drivs de i många fall som separata aktiebolag så det går enkelt att ta fram siffror för omsättning, antalet anställda och vinst via offentliga register. Faktiskt går det att hitta den här typen av data för 84 procent av alla fabriker i databasen.

För 13 procent har han fått hjälp av företagen medan han för de återstående fått skatta siffrorna.

– Jag har kanske missat 20 eller 30 stycken men det är små enheter under två miljoner euro. Det har ingen betydelse för helhetsbilden.

Totalt omsatte den europeiska EMS-marknaden 36,5 miljarder euro i fjol, en ökning på 3,9 procent mot 2016.

– Det figurer andra siffror på hur stor marknaden är men jag har data för varje fabrik så är 36,5 miljarder är mycket nära sanningen, säger Dieter Weiss.

Viktigt att fundera på är vilken valuta man använder som underlag för statistiken och vad omräkningen från den lokala valutan får för konsekvenser. Tar man Storbritannien som exempel minskade marknaden med 4,5 procent i fjol mätt i euro. Om man istället mäter i pund växte den med 2,2 procent.

Ett ännu extremare exempel är den europeiska delen av Turkiet som tappade 2,2 procent omräknat till euro. Använder man den turkiska liran öka omsättningen med 20,5 procent.

För den som är insatt i branschen kommer slutsatsen att EMS-företagen tjänar väldigt lite pengar knappast som en överraskning. Faktiskt går runt 20 procent av fabrikerna med förlust trots att den globala ekonomin uppvisat tillväxt i närmare tio år.

Bilden blir klart mer nyanserad om man väljer att storleksgruppera företagen. De största, med en omsättning över 500 miljoner kronor, som tillverka stora volymer av exempelvis konsumentvaror har betydligt mindre marginaler än mindre företag med kortare serier och andra typer av kunder.

Det är även intressant att titta på materialinnehåll kontra arbetsinnehåll. De största fabrikerna kan ha ett materialinnehåll på 70 procent medan arbetskostnaden utgör knappt 20 procent av den totala kostnaden. Förhållandet är ofta mer balanserat hos de mindre företagen där materialet står för ungefär hälften av utgifterna medan personalkostnaden ligger runt 30 procent.

De större enheterna har lövtunna marginaler medan mindre och specialiserade fabriker kan ha en marginal på uppåt 20 procent.

– En trend som är oroväckande är att alla, oberoende av storlek, minskar sina marginaler för varje år som går. Många har svårt att skicka kostnadsökningarna för komponenter vidare till kunderna.

Ett aktuellt exempel är passiva komponenter som det varit brist på en tid vilket lett till att priserna ökat mellan två och tre gånger. Den här typen av minimala komponenter utgör visserligen bara någon procent av värdet av alla komponenter på ett kort men med de minimala marginaler som många kontraktstillverkare har kan det vara avgörande för att siffrorna ska slå om till rött på sista raden.

– Man pratar om design-for-manufacturing och design-for-test men det är dags att starta ett program för design-for-profit.

Dieter Weiss anser att EMS-branschen måste lyfta sig och tjäna mer pengar.

– Man kan inte hålla på med marginaler på en till två procent, då kan man lika gärna sälja snabbmat.

En trend som funnits länge är att de västeuropeiska länderna sakta tappar till Östeuropa, skillnaden var bara två procentenheter i fjol och i år blir blocken troligen jämbördiga omsättningsmässigt.

Trots detta finns det betydligt färre fabriker i öst, bara 403 mot 1374 i väst men å andra sidan är de betydligt större och nyare.

– I Östeuropa är fabrikerna 17 år i genomsnitt medan de är över 30 i Västeuropa.

Intressant att notera är att de tre svenska företagen Note, Leab och Inission står för 14 procent av Estlands elektronikproduktion sett till värdet på EMS-marknaden. I Litauen är Kitron helt dominerande, företagets fabrik står för 49 procent av EMS-marknaden.

Än så länge är det relativ få asiatiska företag som har fabriker i Europa. Foxconn sticker ut med fabriker i Tjeckien, Ungern, Slovakien och den europeiska delen av Turkiet. Tillsammans omsatte de 6,5 miljarder euro i fjol. Den tjeckiska fabriken tillverkar åt Hewlett Packard och är med sina 4,2 miljarder euro den näst största exportören i landet.

Totalt finns det mellan 50 och 60 asiatiska EMS-företag som letar uppdrag i Europa. I fjol tog de affärer för uppskattningsvis 4,5 miljarder euro vilket innebär att den europeiska EMS-marknaden totalt är värd runt 40,5 miljarder euro.

– Inom fem till tio år skulle de lätt kunna ha tagit 20 procent.

Med en mångårig bakgrund inom mönsterkortsbranschen kan man förstå att Dieter Weiss oroas av den trenden.

Nästa steg för honom blir att ta reda på hur kunderna ser ut, det vill säga vilka områden som produkterna går till.

– Jag vill ha bättre siffror på hur mycket som är fordon, industri, konsument och så vidare. Det är en svår uppgift som kommer att ta två år att genomföra.

Tilläggas kan att den kompletta rapporten ska vara klar i slutet på december och kan då köpas från In4ma.

Sverige är inget undantag

Sverige står för 2,7 procent av den europeiska EMS-marknaden och var femte tillverkare går med förlust. Uppgifterna kommer Dieter Weiss på tyska In4ma.

Totalt omsatte de svenska fabrikerna 9,1 miljarder kronor i fjol, en ökning med 8,2 procent från föregående år. Lönsamheten gick åt andra hållet och minskade med 8,4 procent. Antalet sysselsatta var 4 265 personer.

Här är det viktigt att påpeka att Dieter Weiss utgår från enskilda fabriker, inte koncerner som kan ha flera fabriker i samma land. För Sverige innebär det exempelvis att Hanza inte kvalar in bland de tio största trots att koncernen omsätter långt över en miljard kronor.

Överst hamnar istället Enics, tvåa är Orbit One och trea Scanfil.

Totalt växte marknaden i Sverige med 6,4 procent i fjol och antalet anställda med 4,3 procent. Vinsten före skatt landade på 3,5 procent, vilket var något lägre än året innan.

– En intressant slutsats är att ju mindre företagen är desto högre är lönsamheten. Det borde vara så i alla länder men är det inte, säger Dieter Weiss.

För Sverige har han gjort följande tabell baserat på företagens storlek:
> 500 MSEK: 3,3 procent
100–500 MSEK: 4,0 procent
2–10 MSEK: 6,5 procent
< 2 MSEK: 8,1 procent

15 av de 79 tillverkarna gick med förlust i fjol ­inklusive ettan Enics som stängde ­fabriken i Malmö i somras.

Förlusterna har säkert bidragit till konsolideringen av branschen där antalet svenska EMS-fabriker minskade med 23 procent från 102 stycken år 2009 till 79 i fjol. Procentsiffrorna är likartade i övriga nordiska länder.

– Ni har höga lönekostnader, det är naturligt att produktionen flyttar österut.