För två veckor sedan avslöjade Volvo att företaget ska begränsa topphastigheten till 180 km/h i nya bilar. Nästa steg för att minska antalet olyckor blir att installera kameror som övervakar förarna och som kan slå larm om de är distraherade, sömniga eller berusade.
– Vi har fått många negativa kommentarer om begränsningen av maxhastigheten, det hade vi väntat oss. Det var samma när vi införde trepunktsbältet för 40 år sedan, säger Jan Ivarsson på onsdagens direktsända presskonferens.
Tilläggas kan att Volvos hastighetsbegränsare införs från modellåret 2021.
– Vi hoppas att andra följer efter, precis som trepunktsbältet blev standard.
Volvo kommer också att införa kameror som övervakar föraren i fordonsplattform SPA2 med början år 2020. Det exakta antalet och deras placering i kupén är inte klart.
– Men att titta på något vid sidan av vägen en kort stund ger inget larm.
Förutom informationen från kamerorna tar systemet in data om bland annat hur aktiv styrningen är för att avgöra om hur aktiv föraren är. Upptäcker systemet något som tyder på att föraren exempelvis är distraherad, har slutit ögonen eller vinglar över vägbanan kommer någon sorts ljudsignal och kanske vibrationer i ratten.
Ändras inte beteendet kan en operatör från Volvo on Call ringa upp bilen. Blir det inget svar kan bilen som sista åtgärd sakta ner farten och stanna vid sidan av vägen.
Siffror från amerikanska NHTSA visar att rattonyktra förare var involverade i nästan 30 procent av alla som omkom i vägtrafiken i USA år 2017.
En annan nyhet är att bilnyckeln går att programmera så att exempelvis familjen tonåringar med färskt körkort inte kan köra fortare än vad som är lagligt. Funktionen kallas Care Key och kommer att finnas från modellår 2021.
Volvo kommer också att öppna upp sin databas där företaget samlat information kring olyckor under 60 år
– Vi har data om tusentals verkliga olyckor, säger Lotta Jakobsson på Volvo.
Företaget har bland annat använt dessa data för att utforma bilar som skyddar alla som åker i dem oavsett, ålder, kön eller storlek.
Bakgrunden är att de standardiserade krockdockor som används länge motsvarade en normalstor man. Resultatet blev att kvinnor, barn och äldre fick ett sämre skydd.
Ett första resultat var det whiplashskydd kallat Whips som introducerades 1998 och skyddar män och kvinnor lika bra.