JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. AI-hajpen bakom halvledarrekord

I fjol satte investeringen i fabblösa halvedartillverkare rekord efter att den under flera år steg för steg hade sjunkit till en bråkdel av vad den var kring år 2000. Mellan 2016 och 2018 blev den sju gånger större. Tacka hajpen kring AI för detta!

Investeringarna är tillbaka på samma nivå som år 2000. Klicka för större bild!
BILD: Mentor Graphics

År 2016 investerades 481 miljoner dollar i halvledar­tillverkare utan egna fabriker.

Året efter bröts en lång vikande trend och investeringarna blev drygt tre gånger större – 1,5 miljarder dollar. I fjol krossades därefter det nära 20 år gamla rekordet från år 2000 på 2,6 miljarder dollar när investeringen skuttade upp till 3,4 miljarder dollar.

Det är AI-hajpen som är förklaringen. Merparten av de nya pengarna har gått dit.

Intresset för AI vaknade när gamla utmaningar inom bildanalys och annan mönsterigenkänning i början av tiotalet plötsligt fick betydligt bättre resultat med hjälp av den gamla maskin­inlärnings­tekniken artificiella neuronnät. En viktig orsak till genombrottet var kraftfull hårdvara – de grafikkort som användes för nätens träningsalgorimer.

Det är till AI-halvledare som pengarna går.
Klicka för större bild!
BILD: Mentor Graphics

Google var den som först såg nyttan med (och hade medlen att förverkliga) en krets som var direkt anpassad för artificiella neuronnät, istället för att nöja sig med hårdvara optimerad för grafik. För Google handlade det om att spara in flera server­hallar av beräknings­kapacitet. Därför tillverkade företaget den första acceleratorn av djupa artificiella neuronnät, TPU (Tensor Processing Unit).

Andra hängde på och halvledarinvesteringarna tog fart. 75 företag utvecklar just nu kretsar för artificiella neuronnät, enligt Mentor Graphics.

I den siffran ingår etablerade elektroniktillverkare som Apple, IBM och LG, molnjättar som Amazon, Facebook och Baidu, komponent­tillverkare som Qualcomm, Renesas och Nvidia. Därutöver tillkommer myriader av uppstickare varav de flesta sådana du aldrig hört namnet på.

Tesla är ytterligare ett exempel på en AI-kretstillverkare och än så länge det enda exemplet utanför IT-sfären – om man inte betraktar moderna bilar som datorer-på-hjul.

Till dessa 75 kan du dessutom lägga företag som utvecklar IP-kärnor och verktyg för AI-halvledare, som Arm, Ceva och Sifive.

Om man avgränsar sig till startuppföretag med halvledar­ambitioner så har det sedan 2012 investerats 1,9 miljarder dollar i sådana inom området ”AI och maskin­inlärning”. Kategorin som ligger på andra plats, kryptovaluta, har fått en halv miljard dollar.

Mönsterigenkänning är den stora tillämpningen för djupa neuronnät, som är en underavdelning till området maskin­inlärning, som i sin tur är en del av det stora området artificiell intelligens.

Elektroniktidningen kände år 2016 vart vindarna blåste och publicerade då sin första översikt om AI-hårdvara. Därefter producerade vi nya översikter år 2017 och 2018, och vi kommer att publicera en ny översikt i det magasin som kommer ut i slutet av oktober – det är inte försent att teckna en gratisprenumeration (länk).

Källa: Electronics Weekly, som i sin tur bläddrat i Mentor­ordföranden Wally Rhines färska bok ”From Wild West to Modern Life: Semiconductor Industry Evolution”.

Prenumerera på Elektroniktidningens nyhetsbrev eller på vårt magasin.


MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Rainer Raitasuo

Rainer
Raitasuo

+46(0)734-171099 rainer@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)