About / Advertise
Forskare från Sverige, USA, Nya Zeeland, Tyskland och Spanien har granskat AI:s roll för att nå FN:s 17 mål för hållbar utveckling fram till 2030. Slutsatsen är att av 169 delmål så gagnas 134 medan 59 hämmas av AI – vissa påverkas alltså både positivt och negativt.
– Vi har identifierat en positiv inverkan från AI på alla tio delmålen inom det globala målet hållbara städer, säger KTH-forskaren Ricardo Vinuesa i ett pressmeddelande och adderar:
– I synnerhet kommer AI att kunna hjälpa oss att bygga mer noggrann och robust teknik för att mäta luftföroreningar i städer, något som orsakar 500 000 dödsfall varje år bara i Europa.
 |
|
AI: påverkar den framtida politiska stabiliteten, klimatproblem och fattigdom på olika sätt. |
Studien är den första i sitt slag. Resultatet har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications och en av medförfattarna är den svenska fysikern Max Tegmark, som arbetar på institutet MIT.
AI-teknik tros få störst positiv påverkan när det gäller att nå de globala målen inom fattigdomsbekämpning, prisvärd och ren energi samt hållbara städer.
– Till exempel kan satellitdata kombineras med maskininlärning för att spåra olika områden där fattigdom råder, så att internationella samarbetsinsatser kan göras, påpekar Ricardo Vinuesa och fortsätter:
– AI-teknik kan också användas för att stärka beredskapen vid torka och översvämningar så att resurser kan sättas in vid naturkatastrofer och de mest utsatta människorna kan skyddas.
Däremot drar forskarna slutsatsen att AI kommer att ha en negativ inverkan på framtida mål som att främja livslångt lärande för alla och att minska ojämlikheter inom och mellan länder.
– Ett exempel är när algoritmer visar innehåll för användare, exempelvis på sociala medier, som stöttar användarnas egna förutfattade meningar. Detta kan leda till en oönskad polarisering och påverka människors sociala sammanhang, säger KTH-forskaren Francesco Fuso-Nerini i pressmeddelandet och adderar:
– Dessutom finns det en underliggande risk för fördomsfullhet med att låta AI utvärdera och förutspå mänskligt beteende, säger KTH-forskaren Francesco Fuso-Nerini.
Här kan du läsa artikeln i sin helhet i Nature Communications (länk). KTH-forskare är artikelns huvudförfattare.
