Kartlagd: Svensk halvledarindustri

Runt 90 företag med 2000 anställda och en omsättning på fem miljarder kronor. Så ser den svenska halvledarindustrin ut enligt en kartläggning som Thorbjörn Ebefors på programkontoret för Smartare Elektroniksystem varit med att ta fram.

– Det finns en ganska spridd uppfattning att sedan Ericssons sub-my fabrik i Kista revs, finns det ingen svensk halvledarindustri, säger Thorbjörn Ebefors och fortsätter:

– Vi triggades av IPCEI-initiativet där det finns speciella statsstödsregler. Sverige skrev aldrig på för mikroelektroniken och när vi pratar med Näringsdepartementet vill de inte riktigt kännas vid att området är strategiskt viktigt.

IPCEI, eller Important Projects of Common European Interest, definierar områden som är strategiskt viktiga för EU:s framtid och där det är tillåtet med generösa stöd från länderna men också centralt från EU. Sverige har gått med i IPCEI:n för batterier för att kunna stötta Northvolt men som en av fem EU-länder inte skrivit under IPCEI:n för mikroelektronikområdet trots att det bevisligen finns ett antal svenska spetsföretag inom området.

– Vi har tittat utifrån ett lite bredare perspektiv, med allt från material till maskintillverkare.

Kartläggningen, som ännu inte är helt avslutad, visar att de överlägset största bolagen mätt i omsätt-ning är memsfoundryt Silex i Järfälla och maskritartillverkaren Mycronic i Täby. Silex omsatte en knapp miljard kronor år 2020 medan Mycronic sålde maskritare för 1,5 miljarder kronor. Majoriteten av maskinerna används för att tillverka masker till skärmar, men företaget lanserade i slutet av 2019 en ny maskin kallad SLX för att göra masker till de övre lagren i halvledarkretsarna.

Ett annat av de större bolagen är lasertillverkaren II-VI i Järfälla som omsätter 350 miljoner kronor. Företaget startade som Syntune, blev därefter Ignis-Syntune för att sedan köpas av Finisar som i sin tur blivit uppköpt av II-VI. Tilläggas kan att II-VI förvärvade den svenska kiselkarbidspecialisten Ascatron i Kista för ett år sedan.

Ytterligare ett företag med egen fabrik i Sverige är ST Microelectronics Siliconcarbide i Norrköping, före detta Norstel. Produktionen av 200 mm-skivorna går i tvåskift och de 60 anställda ska bli fler. Företaget växer kristaller från pulver och gas som sedan skivas upp till wafers som bland annat används av ST:s fabrik i italienska Catania för att göra komponenter.

I Göteborg finns Sitek vars positionskännande detektor tillverkas i det egna renrummet och bland annat används i litografimaskiner för halvledartillverkning.

– Det finns en hel del tillverkning men också konstruktion, så kallade fabless bolag som designar och säljer produkter baserade på kretsar som andra tillverkar. Det ville vi också få på pränt, säger Thorbjörn Ebefors.

De största och kanske mest kända bolagen är Fingeprint Cards och Axis. Det förstnämnda designar kiselbaserade kretsar för att läsa av fingeravtryck medan Axis har egenutvecklade asicar i sina uppkopplade övervakningskameror.

Sen finns bilsäkerhetsbolaget som Veoneer som bland annat gör kamerasystem liksom systemleve-rantörer som Ericsson och ABB som använder väldigt mycket egendesignade kretsar i sina produkter.

Ett annat bolag i den här kategorin är börsnoterade Sivers Semiconductor som bland annat gör radiokretsar för kommunikation på millimetervågsområdet. Ett mindre bolag från Lund är Acconeer som utvecklat en avkännande radar för millimetervågsområdet baserat på egenutvecklade halvledarkretsar.

I den här nischen hittar man också Senseair i Delsbo med cirka 140 anställda som designar egna mems-kretsar till gassensorer.

Företagen ovan är bara några exempel, listan kan göras mycket längre.

– Vi har listat 83 renodlade svenska halvledarbolag som omsatte drygt fem miljarder kronor år 2020.

Så mycket som 95 till 98 procent av försäljningen går på export och många av bolagen är så små att de inte syns för myndigheterna.