About / Advertise
Ultraljud, ättiksyra och citronsyra – en forskare på KTH vet exakt hur de ska appliceras på nedmalda litiumjonbatterier för att extrahera så mycket metaller som möjligt. Det är miljövänligare och går snabbare än dagens metoder.
Receptet innehåller inte svavelsyra – det är näst intill ohanterbart i en arbetsmiljö medan ättiksyra och citronsyra är något som du hittar i varje skafferi.
KTH-forskaren Xiong Xiao har mixat korn från nedmalda litiumjonbatterier med nämnda syror i olika koncentrationer, och därefter experimenterat sig fram till vilka olika temperaturer på blandningen som lockar fram mest metaller när den utsätts för ultraljud.
För det här arbetet har hon nu fått en forskningsartikel publicerad i tidskriften Green Chemistry – “Ultrasound-assisted extraction of metals from Lithium-ion batteries using natural organic acids"
Metallerna utvinns ur ett litiumbatteri på halva tiden mot vad som normalt behövs idag.
– Vi får dessutom ut mer metalljoner än vad man normalt rapporterar i vetenskaplig litteratur, säger Xiong Xiao.
Xiong Xiao är postdoc vid avdelningen för Fiber- och polymerteknologi på KTH.
Hon och hennes kollegor har jobbat med NMC-batterier. Förutom litium innehåller de nickel, kobolt och mangan. De lyckas i vissa fall extrahera så mycket som 99 procent av metallinnehållet i batterierna.
Arbetet ger vägledning för ytterligare forskning kring optimering av batteriåtervinning för parametrar som intensitet och frekvens på ultraljudet.
Xiong Xiaos arbete är en del av ett projekt vid namn Perli (Processer för effektiv återvinning av litiumjonbatterier) som finansieras av Energimyndigheten och batteriföretaget Northvolt.
FOTO: PETER ARDELL
