För första gången är Sverige med och påverkar utformningen av ett europeiskt ramprogram. Kritiken är hård, särskilt när det gäller delprogrammen för kommunikation Race och Acts.

I vår vill EU-kommissionen ha synpunkter på det femte ramprogrammet för forskning och utveckling som startar 1999. Och kommissionen får kritik från svenskt håll.

Åtminstone att döma av de åsikter som kom fram under en konferens om EUs fjärde och femte ramprogram för forskning och utveckling, som hölls i Stockholm i december.

Under konferensen avhandlades bland annat programmen för kommunikationsteknologi, informationsteknologi, telematik och standardisering, mätning och provning.



Rena femårsplaner


Kritiken mot de olika programmen var i stort sett densamma. Visst, man har skapat fruktbara kontakter över nationsgränserna, men samarbetet har sällan lett till några användbara resultat.

Forskningsprojekten måste helt enkelt bli mer användarvänliga, det var konferensdeltagarna eniga om. Och för att nå det målet måste användarna engageras i alla stadier i projekten.

Större flexibilitet inom programmen efterlystes också. Många ansåg att programmen är alldeles för detaljstyrda.

- De påminner om ryska femårsplaner, säger Alexander Marlevi, avdelningschef inom Ericssons forskningssektor.

Alexander Marlevi är koordinator för Ericssons deltagande i projekt inom programmet Acts, Advanced Communication Technologies and Services. Acts är en fortsättning på Race, Research and Development in Advanced Communication Technologies, där Ericsson också deltog i ett antal projekt.

Alexander Marlevi menar att programmen bygger på en felaktig inställning till forskning.

- Det är omöjligt att planera fram forskning. Den måste vara marknadsdriven!



RACE NÅDDE INTE MÅLET


Målet med Race var att Europa under 1995 skulle ha 50 000 företag anslutna till ett bredbandsnät, med möjligheter att ta emot bildtelefoni och digital skarp-TV per kabel. Detta mål har ännu inte uppnåtts. Nu är det Acts tur att försöka förverkliga bredbandsnätet.

Telia deltog också i projekt inom Race, och medverkar även i projekt inom Acts, om än i mindre skala.

- Det gäller att ha tydliga syften. Man måste veta vad man vill ha ut av projekten, säger Anders Gunnarsson från Telias division för nättjänster. Tidigare, när vi var en myndighet, satsade vi pengar i projekt vi inte hade direkt nytta av. Nu är vår verksamhet mer affärsorienterad och vi är angelägna om att våra investeringar ska leda till resultat. Enligt våra erfarenheter är det inte så effektivt att bedriva tilllämpad forskning på det sätt man gör inom EUs program.

Informationsteknologiprogrammet Esprit verkar ha lyckats bättre än Acts. Alla deltagare i Espritprojekt tycker sig ha förbättrat sin position på marknaden, medan motsvarande siffra för Acts är 60 procent.

Nytt inom Esprit är bland annat att man satsar på utveckling av teknik inom det snabbt växande fältet elektronisk handel.

- USA ska inte vara ensamma inom IT. Europa ska minsann vara med och utveckla tekniker. Det verkar EU-kommissionen ha gett sig sjutton på, säger Karl-Einar Sjödin från Nutek.



Samarbete


Karl-Einar Sjödin var också förvånad över att svenska företag visat ett så litet intresse för mikroprocessorsamarbetet OMI, Open Microprocessor Systems Initiative, inom Esprit. Detta med tanke på den höga kompetens som finns i Sverige inom detta område.

Espritprogrammet vänder sig till all industri och man anstränger sig särskilt för att få med små- och medelstora företag, något som verkar angeläget inom alla EU-program inför framtiden.

- Vi måste skapa program som passar för småföretagens behov, säger Peter Weissglas från Ingenjörsvetenskapsakademien.

En orsak till att få småföretag ansöker om att få delta i forskningsprojekt inom EU-programmen kan vara brist på resurser. Det är dyrt att utforma ett korrekt projektförslag. Dan Jangblad från SAAB Military Aircraft hade ett tips till företag med en begränsad budget.

- Gå ihop med andra företag i samma bransch och sök tillsammans! På så sätt pressar ni kostnaderna.

Charlotta Zingmark

Författaren är frilansskribent