Positiva erfarenheter från Ericssons Gävlefabrik

Att införa maskinell avsyning höjer kvaliteten på de färdiga kretskorten men startssträckan kan bli lång.

En av de relativt få svenska elektroniktillverkare som idag använder avsyningssystem är Ericsson Radios fabrik för radiobasstationer i Gävle.

- Vi har använt avsyningssystem i ett drygt år och erfarenheterna är övervägande positiva, säger Anders Sjölund som är produktionsingenjör och ansvarig för avsyningen.

- Det blir helt enkelt färre fel på kretskorten från ytmonteringslinjen.

Men att ersätta den manuella avsyningen med maskinell har inte varit helt smärtfri.

- Man får räkna med att det tar lång tid att komma igång, säger Anders Sjölund.

Det är i första hand programmeringen som ställer till bekymmer för den ovane. Även om mycket sker automatiskt så behövs alltid en viss manuell justering. Och det har tagit tid att lära sig hur den ska göras.

Dessutom har man haft en del tekniska problem med maskinerna vilket bidragit till förseningen.

- Idag är vi nere på cirka två timmar för att programmera lasersystemet. Det gör att man även kan avsyna några enstaka prototypkort.

Kort programmeringstid är viktig på Ericssons fabrik eftersom man har många olika kortvarianter som körs i relativt korta tillverkningsomgångar.

Ovanlig lösning

I Gävlefabriken har man både laseravsyningssystem och kamerasystem. Men strategin för hur de är placerade i produktionslinjen skiljer sig från den gängse. Laseravsyningssystemet från Synthetic Vision Systems, står efter maskinerna som placerar ut chipkomponenter och inte efter screentryckaren.

- Vi vill sänka antalet fel till efterföljande system och öka processtyrningen.

De små chipkomponenterna står för en relativt stor andel av felen och det är därför nödvändigt att de upptäcks innan de större och dyrare komponenterna monteras och kortet löds. Lödöarna för chipkomponenterna är dessutom större än för exempelvis en QFP-kapsel.

Ytterligare en orsak är att de små chipkomponenterna i vissa fall kan skymmas av större komponenter och därför är omöjliga att avsyna med kamerasystemet när alla komponenter är monterade.

När ett fel upptäcks av lasersystemet stoppas produktionen och en operatör plockar bort kortet manuellt.

- På så sätt får operatörerna en direkt återkoppling av hur processen uppför sig och upptäcker genast när något går snett, förklarar Anders Sjölund.

Dessutom är själva mönsterkortet faktiskt den dyraste komponenten. Så kort med fel tvättas rena och återanvänds.

Kan förbättras

Planer finns också på att inspektera lodpastan med lasersystemet. Det gäller lodpastan till de komponenter som placeras ut av de efterföljande ytmonteringsmaskinerna. Men maskinens prestanda har hittills stoppat den delen av projektet.

Arbetet med kamerasystemet har inte kommit lika långt. Det är en kombination av tekniska brister i det levererade systemet och svårigheter att bemästra programmering som lett till förseningen.

Tanken är i alla fall att kamerasystemet som levererats av Control Automation, ska stå efter produktionslinjen, off-line. De färdiglödda korten samlas i kassetter som flyttas över manuellt. Sedan avsynas korten och systemet ska leta efter fel som lödbryggor, saknade kretsar och olödda anslutningar. Kopplat till avsyningssystemet ska också finnas en reparationsstation så att felinformationen kan användas för att peka ut felstället.

Även om det har varit en hel del strul på vägen så ökar kvaliteten på kretskorten. Det visar jämförelser mellan en produktionslinje med maskinell avsyning och en med manuell avsyning.

Per Henricsson