JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi. Plasmaskärmar spås bli stora. Skärmar på 42 tum blir inte tjockare än 7,5

Användarbetyg: 0 / 5

Markera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktivMarkera som inaktiv
 
LCD-tekniken i all ära, men för riktigt stora platta bildskärmar, är det plasmateknik som gäller.Redan idag har japanska företag presenterat plasmaskärmar som är upp till 42 tum stora - över en meter på diagonalen.

Inom skärmtillverkning har länge japanerna legat i frontlinjen, och så också gällande plasmaskärmar. Flera tillverkare har visat upp färgskärmar baserade på plasma den senaste tiden. På mässan Telecom 95 visade Fujitsu en 42-tumsskärm och japanska TV-bolaget NHK en 40-tummare. Under november ska också Matsushita lansera en 26 tum stor plasmaskärm, som ska följas av en 40-tumsskärm nästa sommar.

De japanska företagen investerar idag enorma summor i tillverkningskapacitet för plasmaskärmar. Fujitsu lägger ned 200 miljoner dollar för att kunna tillverka 10 000 42-tumsskärmar per månad i oktober nästa år, då 42-tummaren börjar säljas kommersiellt, och ytterligare 400 miljoner dollar för en kapacitet om 100 000 skärmar per månad 1998. Matsushita satsar 700 miljoner dollar under fem år för att kunna producera 25 000 skärmar per månad vid sekelskiftet.

I en plasmaskärm är varje bildpunkt en gasurladdning. Gasurladdningen genererar ultraviolett ljus som strålar på ett fosforskikt. Fosforskiktet omvandlar det osynliga ljuset till synligt ljus. Varje bildpunkt innehåller tre delpunkter, en med röd fosfor, en med grön och en med blå.

I NHKs och Matsushitas skärmar skapas urladdningen med likström. De företagen hävdar att tillverkningsprocessen då blir billigare än för den växelströmsteknik som Fujitsu använder.

Ju större desto ljusstarkare



Det fiffiga med plasmatekniken är att den lämpar sig väl för att göra stora skärmar. Tekniken med flytande kristaller har en fysisk begränsning vid cirka tjugo tum och katodstrålerör blir oerhört otympliga för stora skärmar. Fujitsus 42-tumsskärm är å andra sidan inte tjockare än 7,5 cm.

En fördel med plasmaskärmarna är deras stora betraktningsvinkel, upp till 160 grader. Att man kan se skärmen från alla håll är viktigt för till exempel informationstavlor på flygplatser och tågstationer. Det var också betraktningsvinkeln som fick New York-börsen NYSE att köpa 1 200 stycken 21- tumsskärmar från Fujitsu förra hösten. Andra tänkbara tillämpningar är övervakningssystem inom medicin eller till exempel på muséer.

För stora skärmar tycks konkurrensen stå mellan plasmaskärmar och de mikrospegelskärmar som Texas har utvecklat (se Elektroniktidningen 15/95). Mikrospegelskärmarna kan visserligen göras med bättre upplösning. För plasmaskärmar finns en fysisk undre gräns på cirka 0,5 mm små bildpunkter. Å andra sidan gör detta plasmatekniken lämpad för stora skärmar. Ju större bildpunkter desto högre ljusstyrka.

För dyrt för konsumenter

Idag är plasmaskärmarna dyra, cirka 300 dollar per tum, men Fujitsu tror att priserna kommer att sjunka när produktionen kommer upp i 50 000 skärmar per månad. Företagets 42-tumsskärm kommer att introduceras till priset 5 600 dollar, vilket naturligtvis är alldeles för mycket för konsumentmarknaden. Annars hoppas japanerna mycket på att plasmatekniken ska användas för skarp-TV.

Fujitsu planerar nu att sälja plasmaskärmar till bland andra flygplatserna i Köpenhamn och Arlanda. Samarbete söks med bildskärmstillverkare. Själv tillverkar man bara själva skärmelementet.

Mikael Zackrisson

Upplösningen i Fujitsus 42-tumsskärm är 480 linjer à 852 bildpunkter. Varje bildpunkt är 1,08 mm stor och består av tre delpunkter (röd, grön, blå), om vardera 0,36¥1,08 mm som ligger bredvid varandra.

De 480 paren av urladdningselektroder ligger i horisontella rader på baksidan av själva bildglaset. Elektroderna är således genomskinliga.

På den bakre glasplattan sitter adresseringselektroderna som löper horisontellt längs skärmen. Mellan dem finns barriärer för att separera gasurladdningarna i celler, en för varje delbildpunkt. Cellerna är fyllda med en blandning av neon- och xenongas.

När elektrodparet matas med 190 V växelspänning genereras en gasurladdning i neon- och xenonblandningen och ultraviolett ljus emitteras. När UV-ljuset når fosforn absorberas det och i stället emitteras synligt ljus.

Genom att lägga en spänning på adresselektroden styr man varje delbildpunkt. Antalet pulser till adresselektroden bestämmer ljusstyrkan i bildpunkten. Upplösningen är 256 gråskalenivåer, vilket ger 16,7 miljoner färger. I 21- tumsskärmen som finns till salu idag är upplösningen 64 nivåer, vilket ger 260 000 färger.

MER LÄSNING:
 
KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Anne-Charlotte Lantz

Anne-Charlotte
Lantz

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)