About / Advertise
Med Moon hoppas brittiska Vulcan komma in på marknaden för javaprocessorer. Moon är ett syntetiserbart IP-block litet nog att rymmas i en måttligt stor FPGA.
Hur liten kan en javaprocessor göras? På det brittiska företaget Vulcan säger man att 27 000 grindar är en rimlig storlek. Så lite plats tar processorn Moon då den implementerats i programmerbar logik. Det är en femtedel av Suns kärna Picojava II, som idag dominerar denna marknad.
ändå hävdar Vulcan att hastigheten är i toppklass. Exakt hur snabbt Moon exekverar beror naturligtvis på implementationen. Men eftersom kärnan exekverar bytekod direkt, utan någon javatolk eller JVM, Java Virtual Machine, så torde den åtminstone vara snabbare än sådana lösningar. En del enkla instruktioner ligger i hårdvaran, andra lite mer komplexa är mikrokodade och de knepigaste ligger i fast program (firmware).
Kräver inte externt cache
Moon har en stackbaserad arkitektur, vilket enligt Vulcans teknikansvarige Rob MacAuley är det bästa för java. Stacken använder de interna minnesbankerna i FPGA-kretsarna, så att inget externt cacheminne behövs, vilket också ökar hastigheten.
Moon arbetar med åttabitarsinstruktioner, men klarar 32 bitars datavägar. Den är anpassad för den interna kretsbussen VCI, Virtual Component Interconnect. Tanken är att processorn ska kunna fungera självständigt, men också som biprocessor till exempelvis en Armkärna på samma chips.
Det IP-block (intellectual property) som utgör Moon kommer att börja levereras i maj, då som såväl VHDL- som Verilogkod. För FPGA-användare kommer Vulcan bara att ta betalt för licensen, medan kunder som lägger Moon i en asic även kommer att få betala en royaltyavgift vars storlek beror på asicens upplaga.
Redan nu finns ett utvecklingskort framme, kallad Moonlander, där kärnan finns implementerad i en Alterakrets med 1,5 miljoner grindar. På Moonlander finns även diverse minnen och gränssnitt som USB, Ethernet och Firewire, samt utgångar för logikanalysator och Jtag-port för teständamål. För själva javakoden finns mängder av utvecklingshjälpmedel att köpa. Vulcan har än så länge ingen svensk representant.
ändå hävdar Vulcan att hastigheten är i toppklass. Exakt hur snabbt Moon exekverar beror naturligtvis på implementationen. Men eftersom kärnan exekverar bytekod direkt, utan någon javatolk eller JVM, Java Virtual Machine, så torde den åtminstone vara snabbare än sådana lösningar. En del enkla instruktioner ligger i hårdvaran, andra lite mer komplexa är mikrokodade och de knepigaste ligger i fast program (firmware).
Kräver inte externt cache
Moon har en stackbaserad arkitektur, vilket enligt Vulcans teknikansvarige Rob MacAuley är det bästa för java. Stacken använder de interna minnesbankerna i FPGA-kretsarna, så att inget externt cacheminne behövs, vilket också ökar hastigheten.
Moon arbetar med åttabitarsinstruktioner, men klarar 32 bitars datavägar. Den är anpassad för den interna kretsbussen VCI, Virtual Component Interconnect. Tanken är att processorn ska kunna fungera självständigt, men också som biprocessor till exempelvis en Armkärna på samma chips.
Det IP-block (intellectual property) som utgör Moon kommer att börja levereras i maj, då som såväl VHDL- som Verilogkod. För FPGA-användare kommer Vulcan bara att ta betalt för licensen, medan kunder som lägger Moon i en asic även kommer att få betala en royaltyavgift vars storlek beror på asicens upplaga.
Redan nu finns ett utvecklingskort framme, kallad Moonlander, där kärnan finns implementerad i en Alterakrets med 1,5 miljoner grindar. På Moonlander finns även diverse minnen och gränssnitt som USB, Ethernet och Firewire, samt utgångar för logikanalysator och Jtag-port för teständamål. För själva javakoden finns mängder av utvecklingshjälpmedel att köpa. Vulcan har än så länge ingen svensk representant.
Adam Edström
