About / Advertise
Någon måste axla ansvaret och så måste regeringen skjuta till mer pengar. Så kan man sammanfatta slutsatserna i Tillväxtverkets rapport till regeringen inför halvledaraktens tillämpning i Sverige.
Tillväxtverket fick i regleringsbrevet för 2023 i uppdrag att både stödja Regeringskansliet under förhandlingsarbetet med halvledarakten och förbereda förordningens tillämpning i Sverige. Den 26 oktober 2023 lämnade verket rapporten ”Halvledaraktens tillämpning i Sverige” till Regeringskansliet.
För att få bredare spridning av innehållet har myndigheten kondenserat innehållet i en ny publikation.
Där framgår att Tillväxtverket vill…
- … att Vinnova får en utökad budget på 1 200 miljoner kronor för perioden 2024–2029. Vinnovas nuvarande budget är 100 miljoner kronor för perioden 2024–2025.
- … att artikel 26a i den allmänna gruppundantagsförordningen förs in i relevanta nationella förordningar för att kunna ge utökade möjligheter till stöd för pilotlinor.
- … att Tillväxtverket får ansvar för investeringsstöd för produktionsanläggningar.
- … att verket också får ansvar för övervakning och krishantering gällande halvledarmarknaden.
- … att det utses till gemensam nationell kontaktpunkt med ansvar för kommunikation med myndigheter i andra medlemsstater, kommissionen och europeiska nämnden för halvledare.
För att klara av uppgiften behöver Tillväxtverket ytterligare 3 miljoner kronor per år.
Bakgrunden till förslagen är EU:s ambitiösa plan (halvledarakten, Chips Act) för halvledarområdet. Målet är att lyfta unionens andel av världens produktion från 10 procent till 20 procent samtidigt som den globala marknaden fördubblas. I praktiken innebär det en fyrdubbling räknat från idag.
Halvledarakten ger bland annat tillgång till EU-medel för att upprätta ett nätverk av kompetenscentra och ge stöd till pilotlinor för tidig serieproduktion. Den ger också nya möjligheter att ge statsstöd till halvledarfabriker. Intel, ST Microelectronics, Globalfounbdries och TSMC är några som vill ha del av miljarderna.
Tillväxtverket konstaterar att den typen av storskalig produktion inte är något för Sverige men att det finns möjligheter för mindre satsningar inom områden där vi är starka. I praktiken skulle det innebära expansion av befintlig verksamhet inom mems och kraftelektronik där beloppen för nya fabriker ligger mellan en halv och fem miljarder kronor.
Rapporten slår också fast att Sveriges spetsområden kan härledas till satsningar som gjordes före millennieskiftet men att det därefter varit tunt, något som lett till att sektorn tappat mark.
För att ta svensk halvledarindustri vidare behövs ett samordnande arbete med långsiktiga planer för att uppnå riktade satsningar på nischer relevanta för Sverige. Samordning och inriktning är bland de mest efterfrågade aktionerna hos de industriexperter och näringslivsrepresentanter Tillväxtverket intervjuat. Vidare har utvecklingen av en långsiktig svensk halvledarstrategi för att kunna samla och rikta satsningar lyfts som en nyckelfaktor från flera industriexperter, står det i rapporten som finns här (länk).
Den kompletta rapporten finns här (länk).
