Kinesiska samarbeten har blivit en känslig fråga i batteriekosystemet i både USA och Europa.

Inspektionen för Strategiska Produkter förbjöd nyligen kinesiska PTL att bygga en fabrik för syntetisk grafit i Timrå, till ortens besvikelse. Beslutet är hemligstämplat men syftet med ISP:s granskning är att hindra etableringar som kan inverka skadligt på Sveriges säkerhet.  

I USA har en grupp republikanska kongressledamöter i föreslagit att kinesiska batteritillverkare som CATL och Gotion ska placeras på en lista över företag som förbjuds att importera till USA.

Samtidigt integreras Kina redan med batteriekosystemet i både Europa och USA. Både genom direkta köp av produkter och genom samarbeten – nämnda CATL – världens största batteritillverkare –  hjälper Ford och Stellantis att tillverka batterier. Volkswagen får hjälp av Gotion.

Kina investerar även i andra delar än själva celltillverkningen. I Sverige hittar vi Kedali som vill tillverka cellhöljen i Skellefteå och Senior som vill tillverka separatorfilm i Eskilstuna, utöver nämnda PTL.

Det finns potential för ännu mer samarbete. CATL har erbjudit en hjälpande hand till svenska Northvolt efter att det visat sig att volymtillverkning av batterier var svårare än Northvolt hoppats att det skulle vara.

Utöver samarbetena startar kineser egen batteritillverkning i Europa.  Elektroniktidningen hittar åtta kinesiska bolag som bygger eller har haft planer på egna gigafabriker i Europa. Kinesiska företag gör även investeringar i EU-handelsgynnade länder som Marocko och Turkiet.

Men även staten Kina har börjat sätta upp hinder för export av kinesisk batteriteknik. Här är motiveringen att skydda sin egen industri. Kina har genom stora tidiga satsningar byggt en mångårig ledning i batteriekosystemet – från gruvor till elbilar. 

EU och USA skulle kunna utveckla batteriekosystemet snabbare med hjälp Kina. Men Kina sägs instruera kinesiska bolag att minimera tekniköverföringen i samarbeten utomlands. 

Kina har sin ledning att bevaka. Dessutom kan batteriteknik användas som vapen i det handelskrig som pågår mellan USA, EU och Kina. Just nu ligger ett nytt kinesiskt förslag om att teknikexport inom raffinering av råmaterial för batterier och tillverkning av katodmaterial ska kräva tillstånd.

Med allt detta som bakgrund hittar vi i Europas norra hörn Norge och dess batteritillverkare Elinor. Kinesiska Morlus hjälper Elinor att bygga en verksamhet inom batterilager.

CATL:s vd har beskrivit batterilager som en större utmaning än elbilsbatterier på grund av deras blotta storlek. Cellerna behöver en mycket längre garanterat hållbarhet.

Och Elinors egen batteritillverkning ligger fortfarande  i framtiden. Så det finns goda skäl att tro att Morlus kan ge Elinor en flygande start in på marknaden.

De planerar att tillsammans försöka att ta en marknadsledande position inom batterienergilager i hela Europa – en tidig kund är svenska Stella Futura.

Elektroniktidningen blir nyfiken på tonläget i Norge, utanför EU men inuti Nato, och tar kontakt med Elinor.

I Sverige finns en beröringsskräck på flera håll mot kinesiska företag, hur är stämningen i Norge?

Sofi Hildonen

– Situationen i Norge är kanske lite mer balanserad, kommenterar Sofi Hildonen, affärsutvecklare på Elinor.

– I Norge har vi, precis som i Sverige, haft kinesiska ägare i norska industriföretag under en längre tid. De politiska signalerna nationellt är att Norge vill ha ett närmare samarbete med Kina när det gäller utveckling av teknik och innovation. 

– Det är en utveckling vi följer noga, och vi tar höjd för att situationen kan förändras. Norska myndigheter och näringslivet övervakar dock de geopolitiska utvecklingarna noggrant.

Även från Kinas håll verkar det på statlig håll finnas en vilja att hålla tillbaka tekniköverföring inom batteriområdet. Det känns som att det kan ligga i luften att Kina närsomhelst skulle kunna sätta restriktioner även på den typ av samarbete som Elinor har med Morlus?

– Sådana saker måste vi vara förberedda på. Även om dessa specifika restriktioner inte påverkar vårt partnerskap med Morlus direkt, följer vi utvecklingen noga och utvärderar vad det kan innebära för oss. 

– Än så länge  är vi en liten aktör som ännu inte har gjort några stora investeringar, vilket gör att vi snabbt kan anpassa vår affärsmodell till regulatoriska förändringar. Vi upplever också vår partner Morlus som mycket anpassningsbar och samarbetsorienterad. 

– Om vi ska investera i europeisk batteriproduktion, kommer vi så långt det är möjligt att säkerställa att regulatoriska förändringar inte går ut över lönsamhet eller säkerhet.

Vad har det för konsekvens för Europas batteriekosystem om det blir svårare att samarbeta med Kina?

– Det är naturligtvis en utmaning för hela Europa om teknologisamarbeten blir svårare. Europas industrikapacitet, innanför batterivärdekedjan, ligger långt efter Asiens, och vi tror att Europa kommer att anstränga sig för att bli mer självförsörjande. 

– Samtidigt skulle både Europa, Kina och klimatet gynnas av att man samarbetar för att skapa tillväxt och minska klimatpåverkan. Då måste Europa också säkerställa att det finns incitament för ett nära samarbete.