About / Advertise
Körbar prototyp på två veckor
Mer än två veckor ska det inte behöva ta att köra igång ett prototypsystem för en asic. Budskapet kommer från Synopsys som lanserat en ny generation av de FPGA-baserade prototypkorten i Hapsfamiljen. För första gången har de utvecklats parallellt med den tillhörande kompilatorn Protocompiler.Prototypkorten i Hapsfamiljen har sina rötter i Hardi Electronics i Lund som Synopsys köpte år 2008. Verksamheten finns alltjämt kvar och den nya generationen Haps-80, som är baserad på Xilinx största FPGA Ultrascale VU440 är med 4 miljoner logikceller och 1456 in- och utgångar utvecklad i Lund.
Grundtanken med prototypkort är att ladda ned asicens RTL-kod i kortens FPGA:er och för att kunna köra applikationsmjukvara tidigt i utvecklingen, för att på så sätt hitta fel och rätta buggar innan asicen tillverkas.
– Idag är det ingen som startar tillverkningen innan mjukvaran är testad.
Det nya kortet Haps-80 gör det möjligt att bygga system som kan prototypa kretsar med motsvarande 1,6 miljoner asicgrindar och en maximal klockhastighet på 100 MHz. Även om hårdvaran vuxit mer än en storlek jämfört med förra generationen så ligger fokus i lanseringen på den tillhörande kompilatorn kallad Protocompiler.
– Förut hade man fyra separata delar: hårdvara, mjukvara, prototypverktyget och en kompilator. Men man vill inte lägga tid på att debugga verktygen, det är rätt jobbigt. Vi har också haft de problemen men eftersom vi levererar både prototypkort och tillhörande mjukvara med kompilator har kunderna i varje fall kunnat ringa oss när de fått problem.
Svårigheten ligger i att ta asicens RTL-kod och dela upp den i lämpliga block som ryms i de FPGA:er som sitter på prototypkortet. Dessutom räcker det långt ifrån alltid med ett kort, det behövas ofta flera. Hur man delar upp asicens RTL-kod kan påverka både funktionen och den hastighet konstruktionen kan klockas med.
– För två år sedan ändrade vi strategi och började utveckla prototypkort och tillhörande mjukvara parallellt. Jag tror det här kommer att förändra marknaden, det är för stor risk att köpa de två delarna från olika leverantörer.
Jämfört med att ha ett generiskt verktyg som sköter uppdelningen av RTL-koden så har Protocompiler bättre kunskap om Hapskorten. Det gäller enligt Johannes Stahl inte bara hur FPGA:erna ser ut utan också vilka portar som finns tillgängliga och hur valet påverkar klockhastigheten. Protocompiler kan bland annat optimera tidsmultiplexeringen av signalerna mellan FPGA:erna, en uppgift som tidigare krävde en hel del manuellt arbete.
En annan förbättring är att det har blivit enklare att leta fel i och med att man kan läsa ut signalerna via en debugkedja som adderas vid kompileringen.
Dagens användare av Haps gläds säkert åt att det går att blanda nya och gamla kort i ett och samma prototypsystem.
– Kompilatorn förstår skillnaden på korten och tar hänsyn till det.
Utvalda kunder har redan fått de första exemplaren. Haps-80 blir allmänt tillgänglig i slutet av året när Xilinx fått fart på tillverkningen av Ultrascale.
