Huvudnyheten för brittiska konsulten Bytesnap på Embedded World i år, var egentligen en referenskonstruktion på en laddarlösning som en gång skapades för elbussarna på Londonolympiaden. 

Men Elektroniktidningen är mer intresserad av laddarens grafiska gränssnitt, eller närmare bestämt verktyget som användes för att bygga gränssnittet
– SnapUI. Bytesnap visar upp verktyget för tredje året. 

FRÅGAN ÄR VARFÖR man ska välja något annat än öppna plattformar som Qt och Javascript för grafiska gränssnitt, som blivit något av en standard?

Svaret från Bytesnap är: prestanda och fotavtryck. SnapUI används i minimala gränssnitt som mikrovågsugnen, verkstadsmaskinen eller telepromptern. SnapUI ska enligt Bytesnap ge en betydligt mindre overhead i kod än exempelvis Qt-biblioteken som bland annat lastar på dig gränssnittselement som bara kan göra nytta på en pc-skärm. 

SnapUI snurrar obehindrat på enkla strömsnåla processorer. IMX6 på Cortex A9 med tio år på nacken från guldpartnern NXP är ofta plattformen för demonstrationer, med gott om prestanda över till att köra ytterligare tillämpningar på samma processorkort. 

SNAPUI ÄR UTVECKLAD från grunden i standardgrafikbiblioteket OpenGL. Det föddes när kunderna alltmer började efterfråga samma eleganta grafik som de hade på sina mobiltelefoner. 

Graeme Wintle

– Man kan egentligen tycka att det är overkill att kunna svajpa och scrolla på panelen till en motor som i princip bara behöver en start och stoppknapp, skrattar Graeme Wintle på Bytesnap.

– Men vi kan bjuda på grädde på moset av det slaget. 

Graeme Wintle är mjukvaruexpert och en av grundarna av Bytesnap. Den andra grundaren är hårdvaruexpert. Graeme Wintles första jobb var telekommjukvara på Nokia. Därefter gjorde han en avstickare till PC-utveckling, men saknade snart inbyggnadsvärldens fysiska komponent, och återvände som konsult. 

Med sin bakgrund i inbyggnadsvärlden snarare än pcvärlden har Bytesnap bra stöd för att koppla det som händer i gränssnittselementen i SnapUI till industriella protokoll med rattar och knappar och andra fysiska gränssnitt som används i den världen. 

Plattformen är modulär på det viset att gränssnittet specificeras separat i XML, och sedan kan sjösättas på olika hårdvara. 

ANVÄNDARGRÄNSSNITTET kan alltså konstrueras på en pc och då fungera likadant som när det blir skarpt. Detta har varit extra smidigt under pandemin, när personal suttit hemma och kanske inte haft access till labbet. 

Det är också lätt att modifiera eller stryka någon xml-parameter för att skapa en slimmad variant av samma gränssnitt på en enklare skärm. I en systemlösning med många SnapUI-gränssnitt på skärmar av olika slag, kan du utan problem emulera dem alla på samma pc, med god prestanda. 

Graeme Wintle har ett bra exempel – telepromptrarna i en studio som visar texten för nyhetsuppläsaren. Den finns framför näsan på många medarbetare på olika platser i studion, några av dem på en Mac eller PC, och för nyhetsuppläsaren själv på en monitor under kameran. 

Alla dessa instanser är i grunden genererade ur samma XML-kod – även om det kan finnas lite extra logik i programkod runtomkring. 

Apropå telepromtern så är kraven hårda – den får inte plötsligt hacka till och den ska skrolla mjukt för läsbarheten. Där blir prestandan på SnapUI viktig. 

– Det är svårare än man tror att få till detta störningsfritt när texten kanske uppdateras eller radbrytningen ändras. 

Det är stor skillnad mellan att få till något som bara fungerar och något som flyter fläckfritt. 

Bytesnap är konsult med 33 anställda och 25–30 löpande projekt. Företaget grundades för 14 år sedan och behärskar både hårdvara och mjukvara. 

– Skickar någon oss ett kort och det krånglar så fixar vi det på plats. 

Innan Linux var Windows CE den första plattformen för SnapUI, och det stöds fortfarande tillsammans med Windows, Mac och QNX. 

Laddarsystemet Versinetic som Bytesnap är på mässan
för att visa upp, föddes när Londonolympiaden ville skjutsa runt folk i elbussar. Laddarna behövde vara smarta och SnapUI fick rycka in och addera ett kort med stöd för rfid, debitering och kommunikation. 

Nu är kortet kompletterat med en egen kraftdel, inklusive V2G, och systemkomponenter för administration. Alltsammans fungerar som referenskonstruktion för dig som vill utveckla en laddare under egen etikett.