Ta ett kort i taget

Förändringen av teststrategierna i ytmonteringslinan ingår som en del i det större leanprojektet på Katrineholmsfabriken. Tanken är korta genomloppstiden och därmed kunna minska buffertlagret genom att göra om tillverkningen från att vara uppdelad i satser med till exempel 100 likadana kort till att bli flödesstyrd med ett kort i taget.

– Lean går väldigt mycket ut att eliminera onödiga moment så att produkten hela tiden är i rörelse och förädlas, säger Björn Kullman på Ericsson i Katrineholm.

Påståendet kan låta självklart men är inte lika enkelt att omsätta i praktiken. Flödet i Katrineholmsfabriken har varit vagnsstyrt vilket innebär att ett antal kort tillverkas i samma omgång. Tanken är nu att göra om flödet till att styras på ett kort i taget. Förändringen har redan genomförts i eftermonteringen (final assembly) men planen är att bygga om även ytmonteringslinan. Det kräver dock nya ytmonteringsmaskiner och en helt ny layout.

– Vi började med eftermonteringen för att det var enkelt att ändra på den. Det behövdes inga nya maskiner.

– Innan omgörningen så kördes vagnarna in till slutmonteringen och hade man tur så kom det ut något på slutet, säger Björn Kullman och skrattar.

Beskrivningen är så klar överdriven men visar ändå att det inte fanns någon prioritering av arbetena och att man inte kunde vara säker på när en vagn med kort skulle vara färdigbearbetad. Resultatet blev att buffertlagret efter funktionstestet var onödigt stort.

– Kretskorten stod ibland i vila i produktionsflödet vilket är en dödssynd i lean, säger Björn Kullman.

Samma sak gällde testområdet där det fanns ett antal teststationer (teststaplar) som var dedicerade för olika typer av kort. När det kom en sats med kort kunde de inte testas av alla teststationer.

– I ett först steg har vi skapat ett flöde genom slutmonteringen där man ställer upp en back och inte en hel order.

Backen rymmer 15 kort och tack vara att det numera finns en given ordning mellan stationerna i slutmonteringen blir det ett styrt flöde. Dessutom har även fem nya teststationer med en gemensam plattform byggts så att de kan testa alla typer av kort. Allt för att det inte ska uppstå stockningar i flödet.

– Vi har sett resultat i form av kortare genomloppstider vilket ger oss högre flexibilitet. Därmed behöver bufferten inte vara lika stor som tidigare.

Nästa del i förändringsarbetet är att knyta ihop de tre blocken (ytmontering, eftermontyering och test) och inte använda backar utan ha ett enkortsflöde.

– Korten är dubbelsidiga vilket innebär att vi måste köra dem två varv i ytmonteringslinan. Redan det skapar problem eftersom det inte är ett rakt flöde, säger Björn Kullman.

Den något okonventionella lösningen som man kommer att implementera är att istället för två linor ha en enda, men två lödugnar. Den ena ugnen används för kort som löds på ovansidan och ska gå tillbaka för montering av undersidan medan den andra ska användas för kort som är färdigmonterade i ytmonteringslinan och ska fortsätta till eftermonteringen.

– Det kommer att visualisera alla flaskhalsar vilket ger oss möjlighet att angripa problem som annars gömmer sig undan.

Korten som produceras är inte avsedda för någon speciell kund utan produceras enligt en prognos på vad som kommer att behövas i buffertlagret. Det är först där som korten kopplas till en specifik kund. Genom att få en snabbare genomloppstid går det att hålla nere storleken på buffertlagret utan att leveranstiden till slutkund påverkas.

– När du köper en ny bil accepterar du att få vänta på den. Det gör man inte inom telekombranschen så för Ericsson är det en marknadsfördel att kunna leverera snabbt, säger Björn Kullman.

Läs även om teststrategin i Katrineholm (länk).