– Men jag försöker hålla all forskning utanför bolaget. Här sysslar vi med produktutveckling och applikationsutveckling, säger Patrik Dahlqvist, vd på Medfield.
Företaget har kontor i Sahlgrenska Science Park. Och målet just nu är att ta fram ett kommersiellt system som kan börja användas i forskningen på Sahlgrenska och Akademiska sjukhuset om ett par år.
Inom företaget tittar man både på att använda mikrovågor för att detektera tumörer i bröst – mammografi - och på att detektera blödningar i hjärnan med hjälp av en specialkonstruerad hjälm.
– Det vi kommit längst med är hjälmen. Vi planerar att i sommar starta kliniska försök på patienter med känd stroke som passerat det akuta skedet, säger Patrik Dahlqvist.
Hjälmen är i nuläget en prototyp utvecklad på Chalmers. Den innehåller tio antenner som var och en används som sändare och mottagare över frekvensområdet 500 MHz till 5 GHz. Vid varje mätning sänder en antenn, medan övriga nio tar emot signalen. Det handlar alltså om ett 3D-system som i första hand ska användas för att detektera om en stroke orsakat en blödning eller inte.
Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Var 17:e minut får någon i Sverige stroke |
– Det vi nu siktar på att ta fram en liten serie av ett instrument som är baserat på dagens system men som är paketerat på ett mer användarvänligt sätt. Det är ju forskare på universitetssjukhusen som ska använda systemet, inte tekniska forskare.
Att Medfield valt att i första hand satsa på hjälmen har flera orsaker. En är att det finns ett mycket stort behov av att hitta en lösning som kan detektera blödningar i hjärnan. En annan är att mammografi är en tuffare tillämpning som ställer krav på att man kan hitta millimeterstora förändringar, vilket ställer oerhört höga krav på signalbehandlingen.
– Mammografispåret är spännande men vi tror att det blir lättare att genomföra i samarbete med någon av de stora jättarna som regerar inom röntgenmammografi, som Siemens och Philips. Första steget är nog snarare en kombinationsprodukt, där båda teknikerna tillsammans ger bättre information, säger Patrik Dahlqvist.
I samtal med läkare som jobbar med strokepatienter har det däremot framkommit att det inte är jätteviktigt att mäta ner på millimeternivå, utan att det viktiga snarare är att kunna skilja på olika tillstånd som om det är en blödning eller inte.
– Vid en stroke kan man i det akuta skedet ge propplösande behandling som har väldigt bra effekt om man kommer in i det akuta skedet, men behandlingen får inte ges om det gått mer än tre timmar efter det att stroken skett. Idag är det bara tre procent som hinner med en behandling, det är synd eftersom dessa personer ofta blir så gott som återställda.
– Med vår teknik skulle man i framtiden kunna ställa diagnosen redan på akutmottagningen. Även om bara hälften av patienterna kan diagnostiseras kommer det att ge mycket bättre resultat än idag, säger Patrik Dahlqvist.
Läs även: Skonsam mikrovåg ersätter röntgen