JavaScript is currently disabled.Please enable it for a better experience of Jumi.
Annonsera Utgivningsplan Månadsmagasinet Prenumerera Konsultguide Om oss  About / Advertise

Uppkopplade patienter lever längre


När det toppmoderna universitets-sjukhuset – projektnamn Nya Karolinska Solna – slår upp dörrarna -senare i år ska alla inskrivna patienter monitoreras, så att vitala funktioner som andning och puls automatiskt kan samlas in. Syftet är kristallklart – här ska de dödsfall och komplikationer som går att undvika hindras.

 
 David Konrad

– Varken jag eller mina medarbetare känner till något patientmonitoreringssystem i världen som har vår ambitionsnivå eller potential, säger David Konrad som är verksamhetschef och överläkare vid Karolinska sjukhuset och en av dem som driver arbetet med att införa det nya systemet.

Bakgrunden till beslutet att i realtid mäta vitala parametrar såsom puls, blodtryck, syrgasmättnad och andningsfrekvens är strävan efter ökad patientsäkerhet. Idag vet man att förändringar i dessa kan vara en tidig indikation på en försämring hos en patient, med ökad risk för död.

Karolinska är ett av flera sjukhus i världen som sedan tidigare forskat kring mobila intensivvårdsteam, som tittar på just vitala parametrar. Det har visat sig att patienter som avviker i någon av de vitala funktionerna har tio gånger ökad risk att dö inom 30 dagar om inte åtgärder vidtas snabbt. Forskning på annat håll, exempelvis Storbritannien, visar på liknande resultat.

− Vår vision är att helt och fullt undvika de dödsfall och komplikationer som är potentiellt undvikbara och många fall går att identifiera i tid med kontinuerlig monitorering, säger David Konrad.

Inför beslutet om vilket monitoreringssystem Nya Karolinska Solna, NKS, skulle välja har gedigna tester gjorts inom Karolinska universitetssjukhusets väggar. Efter en offentlig upphandling skrev Stockholms läns landsting i februari ett avtal med Philips, som ska leverera ett skräddarsytt system i samarbete med NKS.

En viktig ingrediens är skalbarhet. Patienter på en vårdavdelning behöver inte samma övervakning som patienter på en intensivvårdsavdelning, även om systemet i sig är detsamma överallt.

 
 Håkan Skytt

− När man ser att ett behov finns skalar man upp systemet. Tanken är att patienten ska ha rätt monitorering vid rätt tillfälle, säger Håkan Skytt, medicinteknisk ingenjör och projektansvarig på Philips Health Systems Sverige.

Idag sker redan kontinuerlig monitorering av patienter på intensivvårds-, operations- och intermediärvårdsavdelningar. Den stora skillnaden på framtida Karolinska är att även patienter som är uppe och går ska övervakas. Det ska ske smidigt via en batteridriven dosa med skärm som väger 300 gram och bärs i en påse runt halsen.

Typiskt kommer en patient på en vårdavdelning att gå runt med den lilla dosan, kopplad till en liten enhet på fingret som mäter puls och syremättnad. Genom att addera EKG-elektroder går det även att mäta hjärtfrekvens  samt andningsfrekvens genom impedansmätning mellan två av elektroderna.

Andra vitala parametrar är svårare att övervaka kontinuerligt hos patienter som är fullt mobila. Istället är tanken att vårdpersonal besöker dessa minst tre gånger per dygn med en något större monitor på rullstativ som kopplas till patienten.

 
 Mattias Nilsson

− Med den går det att ta blodtryck och kontrollera andningsfrekvens, parametrar som automatiskt förs in i systemet. Samtidigt bedöms medvetandegraden, som manuellt direkt skrivs in i systemet, förklarar Mattias Nilsson på Philips Health Systems Sverige som ansvarar för lösningarna på patientövervakning och själv har bakgrund som intensivvårdssjuksköterska.

Som tillbehör till monitorn på rullstativ finns även en örontermometer. Den kan kontaktlöst mäta temperaturen i örat och sedan skicka informationen trådlöst direkt in i systemet.

Alla mobila patientnära enheter samlar in mätdata och skickar sedan informationen via sjukhusets wifi till en central arbetsstation på den egna avdelningen. Där presenteras individens mätdata i en liten ruta på skärmen, exempelvis som en grafisk trend. På en avdelning med 28 patienter, ryms 28 rutor.

Olika avdelningar sammanställer mätdata på lite olika sätt. På hjärtintensiven är övervakningen betydligt mer omfattande än på en vårdavdelning. De olika avdelningarna tittar också efter olika typer av förändringar. Utgångsläget är därför att olika vårdgrupper övervakas utifrån normalvärden, så kallade profiler.

− Det är dessa saker vi jobbar med nu för att förbereda driftsättningen. Vi går igenom exakt hur det ska se ut per avdelning och patientgrupp, förklarar Håkan Skytt.

Samtidigt går det att individanpassa övervakningen. Via de olika centrala arbetsstationerna  kan behörig personal justera larmgränser för en viss patient. Därefter skickas informationen trådlöst till den berörda enheten som uppdateras automatiskt.

Om den trådlösa uppkopplingen mellan patient- och centralenhet av någon anledning bryts, batteriet kanske tar slut i den lilla dosan, går larm både hos patient och centralt. Om larmet däremot utlöses för att en patient blir sämre hörs det endast vid centralenheten.

− Det går också att logga in och granska data från andra datorer på Karolinska eller så kan man använda en app i sin mobil, vilket kan vara bra om man jobbar jour, säger Mattias Nilsson.

Krävs ytterligare övervakning för att en patient blir sämre kan sladdarna från dosan runt halsen kopplas över till den monitor som vårdpersonalen går runt och tar kontroller med.

− På baksidan av den sitter en mindre transportmonitor på cirka 1,5 kg. Den kan tas loss och kopplas då direkt upp trådlöst. Den har 3,5-tumsskärm som visar mätvärden och larm lokalt, säger Mattias Nilsson.

En fullt uppkopplad patient på exempelvis intensiven, där hjärtslag för hjärtslag övervakas, genererar cirka en gigabyte data per dag. Även om de flesta patienter övervakas med mindre resurser förstår man att det handlar om en väldigt stor mängd data som ska hanteras.

− All data samlas in i vårt system och data som används för att behandla patienten sparar vi i sju dygn, säger Håkan Skytt.

Samtidigt kan insamlat mätdata nyttjas på annat sätt än för monitorering i stunden.

Just nu pågår olika projekt för hur data ska användas. Ett urval av mätvärden kan exempelvis skickas direkt till det befintliga journalsystemet för intensivvård på Karolinska. Systemet kan också integreras med den stora patientjournalen på sjukhuset, dit relevant data skickas.

− Sen har vi en exportfunktion för långtidslagring som kan används för forskning. Då sparas all data i realtid. Det är nytt och oerhört intressant, men hur denna funktion ska användas är upp till Karolinska att besluta, säger Håkan Skytt.

När sjukhuset öppnar  i november är ambitionen att alla patienter som skrivs in ska kunna monitoreras från första stund.
Till en början handlar det om mellan 200 och 300 berörda patienter. På sikt, när sjukhuset är fullt utbyggt kommer antalet vårdplatser att ligga runt 750.

− Vid start av sjukhuset kommer systemet inte att vara färdigutvecklat till sin fulla potential, men vi har ett innovationspartnerskap med Philips som skall realisera våra mål, säger David Konrad och han fortsätter:

− Vi hoppas komma långt inom ramen för innovationsarbetet men jag kan inte säga när allt är helt klart. Det kan dröja två till fyra år, men det kan också gå snabbare.

 
Framtidsversion av Karolinska universitetssjukhuset när projektet NKS är avslutat (Illustration: White Tengbom Team)
Nya Karolinska Solna (NKS) är projektnamnet på det högspecialiserade universitets-sjukhus som just nu byggs invid Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Här planeras för avancerad sjukvård med ett tydligt fokus på patientsäkerhet och integritet. Likaså har kopplingen mellan vård, forskning och utbildning haft en central roll i planeringen av sjukhuset, då dagens forskning är en del av morgondagens sjukvård. När NSK öppnar för de första patienterna den 20 november i år övergår det till att heta Karolinska universitetssjukhuset. -Sjukhuset beräknas vara helt klart år 2018. Kostnaden för att bygga och utrusta det beräknas till 22,8 miljarder kronor. Tillsammans med andra stora satsningar som Stockholms läns landsting gör på KI campusområde i Solna och Huddinge kommer -Karolinska -universitetssjukhuset  att få en FoU-verksamhet av mycket hög internationell klass.
MER LÄSNING:
 
 
Pappersmagasinet Nyhetsbrev
SENASTE KOMMENTARER
Kommentarer via Disqus

Vi gör Elektroniktidningen

Anne-Charlotte Sparrvik

Anne-Charlotte
Sparrvik

+46(0)734-171099 ac@etn.se
(sälj och marknads­föring)
Per Henricsson

Per
Henricsson
+46(0)734-171303 per@etn.se
(redaktion)

Anna Wennberg

Anna
Wennberg
+46(0)734-171311 anna@etn.se
(redaktion)

Jan Tångring

Jan
Tångring
+46(0)734-171309 jan@etn.se
(redaktion)