Det kan verka paradoxalt men samtidigt som det blir allt vanligare med automatiska avsyningssystem i elektronikindustrin, så kallade AOI-system, ökar också behovet av manuell avsyning. Det hänger dels samman med att det alltid är en människa som får avgöra om ett fel kan åtgärdas eller om kortet ska kasseras när ett AOI-system larmat, dels på att kvalitetskraven ständigt ökar och viss avsyning inte kan automatiseras. 

Bilderna från AOI-system är normalt utsnitt av utvalda områden. För att operatören ska få en helhetsbild, och dessutom kunna vrida och vända på kortet vid bedömningen, behövs ett separat avsyningssystem.

Det är här som Inspectis kommer in. Företaget utvecklar och tillverkar optiska avsyningssystem i form av digitala mikroskop för framförallt elektronikindustrin.

De flesta i branschen associerar nog den här typen av produkter med exempelvis danska Tagarno eller ­Optilia i Sollentuna. 

– Tekniken kan se ut som deras men är mer avancerad. Alla våra kameror har digital utgång, de har analog utgång, säger Ali­stair Gooch som jobbade på ­Optilia fram till sommaren men som nu är ansvarig för försäljning och marknadsföring på Inspectis.

Han reser sig upp och ritar en pyramid på en whiteboard.

– I botten finns många tillverkare med produkter under 1 000 euro. De köper ett kamerablock och linser. Ofta saknar produkterna autofokus.

– I toppen finns företag som Hirox, det gör specialprodukter som kostar över 20 000 euro. Vi finns i mitten med produkter som kostar från 2 000 euro upp till ungefär 10 000 euro.

Typiska kunder är spetsföretag inom rymd, flyg, fordon och liknande områden. 

– Våra kunder behöver kvalitetsprodukter, de köper inte nödvändigtvis det billigaste och uppskattar service och support på produkterna, säger Alistair Gooch.

Det kan exempelvis vara kort där det går 1 000 volt i ledarbanorna vilket ställer krav på att ytan är helt ren för att isolationen inte ska äventyras. Personalen får exempelvis inte hantera korten utan handskar och det får inte finnas flussrester kvar.

– Hur avgör man det? Det går bara att göra med inspektion men AOI-maskinerna kan inte hitta det, i varje fall inte idag.

Därför sitter det människor och bedömer korten. Uppgiften blir enklare om kameran har autofokus och bilderna har hög upplösning. Dessutom är det enkelt att diskutera med kollegor om bilden finns på en skärm istället för att man ska turas om att titta i ett mikroskop.

En stor andel av Inspectis försäljningen går till elektronikindustrin och sker i princip enbart via distributörer med kunskap om den lokala marknaden.  Ett exempel är Nikon Metrology där Inspectis fyller ett hål i sortimentet som de inte har någon ambition att ta hand om själva.

Däremot saknar företaget distributör i Sverige. Det är faktiskt så illa att alla system som hittills sålts gått på export.

– Vi håller på att diskutera frågan och det kommer att ändras mycket snart.

Och så vill företaget växa på ­andra områden, som medicinteknik och bioteknik.

###

Tre modeller

Inspectis drog igång verksamheten för lite drygt två år sedan och har idag tre avsyningssystem med en upplösning på 1280 × 720, 1920 × 1080 eller 3840 × 2160 bildpunkter vilket motsvarar HD, Full HD och Ultra HD. Det senare kallas ofta 4K.

– Vi har en av de första 4K-produkterna i världen. En av våra konkurrenter visade en produkt för ett år sedan men den verkar inte ha kommit i produktion, säger Alistair Gooch.

Men bättre upplösning är inte självklart av godo. 

Artikeln är tidigare publicerad i magasinet Elektroniktidningen. Prenumerera kostnadsfritt!

För att bedöma kort används branschstandarder som IPC610. Den föreskriver tio gångers förstoring med ett klassiska mikroskop som har ett avgränsat synfält och begränsad möjlighet att zooma. Att översätt det till ett digitalt mikroskop som visar bilden på en stor skärm är inte rättframt. Hur tar man exempelvis hänsyn till antalet bildpunkter i kameran, storleken på skärmen eller att det går att se finare detaljer än i mikroskopet?

Med digital video blir uppdateringshastigheten en annan parameter som har betydelse för användbarheten. Företagets två produkter med lägre upplösning, F30s och C12, levererar 60 bilder per sekund medan 4K-modellen U10 ligger på hälften.

– 30 bilder per sekund räcker bra för avsyning men är lite långsamt om man exempelvis ska löda. Rörelserna blir hackiga.

Bilderna levereras via ett HDMI-gränssnitt men kan också tas ut med USB 3. HDMI-gränssnittet gör det enkelt att koppla avsyningssystemet till en billig bildskärm för att visa videon. Det går också att koppla avsyningssystemet till en dator där man kan lagra bilderna och skapa rapporter.

Här finns en av företagshemligheterna. Även om det kan låta osannolikt går det inte att köpa den här typen av kameror med HDMI-gränssnitt, det är något som utvecklats internt.

Systemen kan styras med knappar på ovansidan av kamerahuvudet men också via en separat styrbox. Ett tredje alternativ är att styra via en separat pekskärm. 

Vad man väljer beror på hur utrustningen ska användas och var i tillverkningslinan den står.

Jämfört med ett AOI-system kan Inspectis system inte känna igen komponenter även om det kan göra vissa mätningar och läsa av en streckkod som kopplas till bilderna. Däremot har systemet ett gränssnitt i form av ett SDK så att kunderna själva eller ett tredjepartsföretag kan addera olika analyser.

Förutom själva avsyningssystemen finns bland annat laser­pekare och utrustning för att hantera korten i sortimentet.

Det mesta utvecklas internt inklusive optiken, elektroniken, firmware och mjukvaran. Av och till tar man dock hjälp av konsulter.

– Framöver ska vi arbeta med KTH och andra om avgränsade uppgifter som examensarbeten och sommarjobb, säger Alistair Gooch.

Delarna till kameran kommer från olika underleverantörer medan slutmonteringen görs i egen regi. En viktig orsak till det är att försvåra kopiering, kameran skyddas inte av några patent.