About / Advertise
REPORTAGE Tidningen Wired klagade i november på artighetsfraserna från chattbotar som Siri – de kommer i vägen för effektiv kommunikation.
Hur mycket socialt beteende en robot egentligen behöver är ett av de ämnen som Iolanda Leite studerar. Hon jobbar på Institutionen för robotik, perception och lärande på KTH.
Hon bygger datormodeller som emulerar mänskligt beteende och testar dem i experiment.
En fördel med att låta robotar ha mänskliga beteenden är att människor sedan barnsben behärskar konsten att umgås med människor. En socialt kompetent robot är alltså en maskin som vi potentiellt omedelbart kan börja använda, utan instruktionsbok, till skillnad från ens den enklaste kaffebryggare.
 |
| Iolanda Leite |
– Vi kan tänka på robotar som det mest intuitiva och naturliga användargränssnitt som någonsin uppfunnits, säger Iolanda Leite.
Människor har väldigt lätt att tilldela maskiner mänskliga egenskaper. Den effekten blir ännu starkare när maskinen är en robot, även om den inte ens är människoliknande.
– Om robotarna då inte reagerar socialt, eller inte klarar av att tolka de sociala signaler som människor skickar ut, så uppstår ett gap i kommunikationen.
|
|
Det optimala behöver inte vara att varje robot är mänsklig ut i fingerspetsarna. En enkel social förmåga kan räcka. En schackrobot som kan läsa av motståndarens humör och ge respons i enlighet med det, är en mer engagerande motståndare för barn, visade Iolanda Leite i sin doktorsavhandling.
Ickeempati kan också fungera. I en studie uppfattades det som lite mer intelligent och levande om roboten ignorerade sina misstag och bara gick vidare i interaktionen, snarare än att stanna och be om ursäkt.
– Alla robotar måste inte uppfattas som säkra, intelligenta och sympatiska.
De franska robotarna Pepper och Nao är populära plattformar för forsknings i social robotik. De går snabbt att plugga in beteendemodeller i, för experiment. De levereras med mjukvarubibliotek som som låter även mindre erfarna utvecklare skapa algoritmer med nya beteenden.
Iolanda Leite tycker att de är bra verktyg för den forskning hon bedriver. Visst, de kunde vara ännu billigare så forskarna kunde köpa fler. Och mer robusthet skulle behövas för att man skulle kunna placera ut dem i verkliga miljöer, som museer, tågstationer och skolor.
Och så kan förstås mjukvaran bli bättre.
– Inom social robotik ligger utmaningen främst på mjukvarusidan. De flesta studenter kan på ganska kort tid sätta ihop servon, motorer och en styrkrets till en rörlig robot.
Om koordinerat tal, gester, perception – avancerade grundläggande förmågor av det slaget – levererades inbyggt i robotarna, skulle forskarna kunna utveckla nya tillämpningar utan att behöva uppfinna hjulet varje gång.
För att experimentera med mer avancerad interaktion måste forskarna helt enkelt fuska: försökspersonerna interagerar med vad som ser ut som en robot. I själva verket är det en människa i kulisserna rycker i trådarna
– Autonoma robotar av idag är mycket beroende av interaktion enligt färdigskrivna manus. Så det är svårt att placera ut dem i den verkliga världen för något mer än avgränsade funktioner.
 |
| Jibos rörelsemönster ger den en personlighet trots att den inte ser ut som en människa. |
Bakom den kommersiella sällskapsroboten Jibo hittar vi en av Iolanda Leites kollegor, Cynthia Breazeal på MIT. Den pryder omslaget till Time Magazine som en av årets bästa uppfinningar 2017.
Egentligen ligger Jibos praktiska funktioner på samma nivå som Apples chatbot Siri. Men hans små sociala kryddor – rörelser, ljud, reaktioner – gör att han känns rentav mänsklig på ett sätt som hans föregångare inte gör, skriver Times entusiastiskt i sin motivering. jt
