I fjol fick Bipon ta emot Quality Innovation Award i Sverige, ett pris som årligen delas ut av Institutet för Kvalitetsutveckling. Det var BIP – kort för Built in progress – som föll juryn i smaken. Enkelt förklarat handlar det om en plattform för att hålla reda på komponenter i ett system.

Tony Davidov

– Det började som ett internt projekt för att vi som elektronikutvecklare inte skulle behöva lägga tid på underhåll och administration av alla komponenter och system som vi utvecklade, förklarar Tony Davidov, vd på Bipon.

Redan före millennieskiftet drog han och hans bror Kenneth Davidov igång projektet Zero Administration inom det egna företag Dataline.  Med åren växte projektet och efter 10–15 år fungerade det bra. I det skedet började även deras kunder, och kundernas kunder, att dra nytta av metoden.

– De ville börja använda vår metod. Då insåg vi att det går att kommersialisera den, så vi startade Bipon som vi lyfte över all metodik och patent till.

Företagshemligheten är hur man skapar automatisk identifiering, spårbarhet och hantering av serietillverkade produkter och komponenter under en produktseries hela livscykel. Däremot används välkänd teknik för identifieringen.

Som exempel kan man ta en industriprodukt bestående av ett antal kretskort, mjukvaror och annat. Under sin livstid kommer den att förändras. Komponenter byts ut och programvaror i olika versioner från olika kompilerare och olika programmerare laddas in.

– Det vi gör är att skapa en kontinuerlig bild av hur detta ser ut med dynamiska identiteter som beror av hur en produkt är sammansatt. Om man byter ett kretskort, identifierad komponent eller uppdaterar en programvara så kommer allt automatiskt att loggas i realtid online i en databas.

Kommersialiseringen drog igång år 2011, men blev tuffare än anat.

– Som utvecklare vet vi vilka komponenter som ska identifieras och hur djupt vi ska gå, men vi vill sälja till företag som vi inte har erfarenhet från och då kan vi inte säga vilka komponenter som ska identifieras, säger Tony Davidov, och fortsätter:

– Det har vi löst nu när vi har skapat BIP Creator tillsammans med robotverksamheten på ABB.

Bipon ingår i ABB:s tillväxthubb Synerleap i Västerås sedan knappt två år.

Under ett halvår, med start i slutet av förra året, har Bipon utvecklat BIP Creator med hjälp av ABB. Det är en webbaserad databas som gör att ett företag kan avgöra vad som ska identifieras, hur djupt det bör göras, hur det ska göras samt hur mycket pengar det kommer att kunna spara. Efter några dagars introduktion i form av en workshop kan företaget självt börja jobba med verktyget för att under några månader avgöra besparing och ta fram en plan för implementering.

Martina Wettin

– BIP Creator ger bland annat ett beslutsunderlag för befattningshavare hos industriföretag att kunna säga ”ja, det ska vi köra på”. Den går hela vägen till en affärsplan, säger Martina Wettin, ansvarig för affärsutveckling på Bipon.

Hos ABB:s är det säkerställd spårbarheten efter det att ett system levererats till kund som väckt intresse. I takt med att IoT utvecklas öppnas nya möjligheter för företaget att skapa en utökad spårbarhet under hela produktens livscykel inklusive de ingående komponenterna.

Inom ett så kallat Proof-of-Concept har robotverksamheten på ABB med hjälp av Bipon tagit fram ett ramverk för hur detta kan ske, som nu är upp till beslut för implementering. Där ingår vilka data som behöver sparas över tid för att kunna uppnå verklig spårbarhet.

Joakim Rosenqvist

– Det gör att vi bättre kan se till att kunden alltid får korrekt reservdel när livscykeln på delar i en produkt är kortare än för produkten själv, och vi kan hjälpa kunden att optimera sitt underhållsschema till den faktiska användningen ner på komponentnivå, förklarar Joakim Rosenqvist, säljchef på Robots & Applications i Västerås, och fortsätter:

– Vi kan dessutom snabbare identifiera och notifiera berörda kunder vid eventuella generella problem, och vi har lättare att jämföra uppkomna problem med konfigurationen av kundens installation och därmed snabba upp felanalysen.

För Bipon innebär ABB-samarbetet att alla nödvändiga bitar för att kunna börja sälja brett fallit på plats. Här ingår tre delar: Creator-verktyget, en mjukvara (framework) och ett system för databashantering.

– Det som kommer ut från Creatorn säger vad man ska identifiera och på vilket sätt. Den informationen skräddarsyr den mjukvara som ger spårbarhet och som vi hjälper till att implementera i det specifika systemet, säger Tony Davidov.

Denna artikel har tidigare publicerats i magasinet Elektronik­tidningen. För dig som jobbar i den svenska elektronik­branschen är Elektronik­tidningen gratis att prenumerera på – våra annonsörer betalar kostnaden. Här ansöker du om prenumeration (länk).

Metodiken är teknikneutral och fungerar både i on- och offline.

– Sen har vi ett databashanteringssystem som sköter både on- och offlinesystem. Dessa system kan företag köpa för att driva själva, eller så gör vi det. Idag kör vi denna del hos oss åt alla våra kunder.

Närmast söker Bipons fyra grundare en industriell partner som kan hjälpa till att skala upp och hantera utbildning, implementera framework och sköta databasen.

– En partner kan exempelvis vara en operatör eller en tillverkare som vi blir ett komplement till, förtydligar Martina Wettin.